Skyddsaspekter på kemiska hot, slutrapport 2014-2016

Målsättningen för projektet "Skyddsaspekter på kemiska hot" har varit att öka kunskapen om hur nervgaser tas upp i kroppen efter exponering och hur tillgängliga medicinska motmedel ska användas mest effektivt för att minimera risken för livshotande skador. Kunskapen har i huvudsak avtappats till Försvarsmakten i form av skriftliga rapporter och muntliga föredragningar, samt till Socialstyrelsen som expertstöd till Kunskapscentrum för katastroftoxikologi (KcC) och den medicinska expertgruppen (C-meg). Internationell samverkan och kunskapsinhämtning har skett bilateralt med Storbritannien (Dstl), trilateralt med Nederländerna (TNO) och Kanada (DRDC), samt multilateralt genom deltagande i NATOs vetenskapliga arbetsgrupp för medicinska motmedel. En kunskapsöversikt har genomförts som beskriver Symptombaserad behandling vid förgiftning med organiska fosforföreningar, däribland nervgaser. I studien jämfördes behandlingsrekommendationer mellan Sverige, Storbritannien och USA. Även kompletterande behandlingsmetoder beskrevs. Jämförelsen visade att oximer, atropin och syrgas, tillsammans med kramplösande benzodiazepiner utgör gemensamma principer för Symptombaserad behandling av nervgasförgiftningar. I projektet har experimentell forskning genomförts inom områdena hudpenetration/personsanering och medicinska motmedel. Inom hudpenetration och personsanering har hudpenetrerande egenskaper hos organiska fosforföreningar (OP-föreningar), däribland VX, utretts och effektiviteten av olika personsaneringsmedel jämförts. Inom området medicinska motmedel har antikolinerga effekter av atropin studerats i luftvägar efter exponering för VX och möjligheten att administrera antikolinerga läkemedel genom hudapplicering prövats. Resultaten har visat att olika OP-föreningar skiljer sig betydligt i förmågan att penetrera huden där egenskaper som vatten- och fettlöslighet har stor betydelse. Tillförsel av vatten till koncentrerade OP-föreningar har en penetrationshöjande effekt. Projektet har även visat att inlagring av OP-föreningar i huden kan studeras med Ramanspektroskopisk metod. En jämförelse av penetration genom hud från människa, gris och marsvin visade att genomsläpplighet av nervgaser i marsvin är betydligt större än i gris och människa. Denna observation har stor betydelse för tolkning av penetrations- och saneringsdata från marsvinsförsök in vivo. Saneringsstudierna visade att personsaneringsmedlet RSDL har god förmåga att neutralisera VX vid hudexponering, förutsatt att sanering påbörjas tidigt efter exponering (<30 minuter). Effekten av RSDL är en kombination av nedbrytning vid basiskt pH och en tvätteffekt som underlättas av nervgasens fettlösliga egenskaper. Vid sanering av VX uppvisade de fasta pulverformade saneringsmedlen PS104 och Fuller's Earth, samt hypokloritlösningen alldecont. Med sämre effektivitet än RSDL. Sannolikt beror detta på att vatten behöver tillföras för att uppnå full effekt vid sanering med fasta saneringsmedel respektive att hypoklorit har alltför svag nedbrytande förmåga. Exponering för VX ex vivo direkt på snitt av luftvägarna ger upphov till svårartad sammandragning och i vissa fall kollaps av luftvägarna. Denna kontraktion kan upphävas med atropin, dock ej om kollaps av luftvägar uppstått. Upptag av antikolinerga läkemedel genom huden kan kraftigt förbättras om penetrationshöjande substanser tillsätts. Detta indikerar att transdermal administrering kan vara användbart vid profylaktisk behandling och behandling i den subakuta fasen av en nervgasförgiftning