Höga havsnivåer och översvämningar - Bedömning av konsekvenser av inträffade händelser i Sverige 1980 - 2017

Författare:

  • Louise Simonsson
  • Birgitta Liljedahl
  • Per Wikström
  • Annica Waleij

Publiceringsdatum: 2017-07-05

Rapportnummer: FOI-R--4446--SE

Sidor: 105

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Havsnivåer
  • översvämning
  • konsekvensbedömningar
  • risk
  • sårbarhet
  • riskhantering
  • klimatförändringar
  • anpassning
  • MSB

Sammanfattning

Globalt sett är översvämningar en av de naturkatastrofer som kräver flest dödsoffer och orsakar störst ekonomisk skada. Sannolikheten för översvämning längs kuster påverkas framför allt av höga vattenstånd. I framtidens förväntade klimat stiger havet, vilket bl.a. innebär att högre extrema havsnivåer kan förekomma och att översvämningarna därmed kan bli värre. Förändringar i frekvens och magnitud hos stormar kan också bidra till förändringar i extrema havsnivåer, men forskningen om framtida stormar är fortfarande motsägelsefull. Bebyggelse utmed kuster kan redan idag riskera att drabbas av direkt översvämning vid högvattensituationer. Sverige har varit relativt förskonat från stora översvämningar och de värsta konsekvenserna av sådana. De materiella skadorna och kostnaderna för samhället till följd av översvämningar kan dock vara betydande. I Sverige återfinns 36 % av befolkningen inom 5 km från kustlinjen. Om kustzonen utökas till 10 km är antalet uppe i 49 %. Konsekvenserna av extrema havsnivåer varierar dock beroende på platsen och översvämningens storlek, djup och varaktighet samt sårbarheten och betydelsen av den naturliga och byggda miljön som påverkas. På uppdrag av MSB har FOI analyserat konsekvenser på människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljö och kulturarv av rekordhöga havsvattenstånd och översvämningar i Sverige. De 14 händelser som har studerats innefattar de högsta uppmätta havsvattenstånden från 1980 till januari 2017 som har noterats på de mätstationer som SMHI förfogade över då studien påbörjades i november 2016. Diskussion om hantering av de inträffade händelserna ingår också i studien, samt bedömningar av potentiella konsekvenser av liknande händelser i dagsläget. Analysen avgränsas till effekter längs den kuststräcka som ungefärligt representeras av respektive mätstation. Den huvudsakliga metoden har varit medieinventering av dagstidningar, intervjuer och litteraturstudier. Resultatet kommer att användas som underlag för arbete med översvämningsdirektivet genom förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956), som utförs av MSB. Syftet med detta arbete är att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljö och kulturarv.