Beredskapslagring – en kunskapsöversikt om beredskapslagring som ett verktyg för ökad försörjningsberedskap i Sverige

Denna rapport utgör en kunskapsöversikt över området beredskapslagring i en svensk kontext. Den underliggande studien har genomförts med syfte att utforska 1) hur beredskapslagring kan sättas i relation till andra verktyg för ökad försörjningsberedskap, 2) vilka aspekter som kan behöva beaktas vid planeringen för ett nytt beredskapslagersystem samt 3) vad som idag sker inom området. Studieresultatet baseras på myndighetsintervjuer samt litteraturbaserade historiska och internationella kartläggningar. Studien fokuserar på statligt reglerade beredskapslager, antingen integrerade i distributionskedjan eller som fristående nationella lager. För att stärka försörjningsberedskapen utgör beredskapslagring ett av flera olika verktyg. Andra verktyg inkluderar konsumtionspåverkande verktyg (som ransonering m.fl.), produktionspåverkande verktyg (som ökad självförsörjning m.fl.), samt import- och exportpåverkande verktyg (som avtal). Aspekterna organisation, finansiering och lokalisering/distribution är viktiga byggstenar vid planeringen för ett beredskapslagersystem. Studiens resultat visar att det finns flera möjliga utformningar där staten och privata aktörer i olika konstellationer står för beslutanderätt, ansvar och ägarskap. Idag förekommer fortfarande viss beredskapslagring och det kan också finnas behov av att återinrätta lagring av vissa varor. Behovsbedömningen försvåras dock av en avsaknad av mål för försörjningsnivån. Därtill finns både sektorsspecifika och sektorsövergripande utmaningar. Näringslivets deltagande i frågor som rör beredskapslagring ses som avgörande.