Formalisering av stridseffekt

Författare:

  • Tam Beran
  • Ekaterina Fedina

Publiceringsdatum: 2018-12-31

Rapportnummer: FOI-R--4666--SE

Sidor: 42

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Vapensystemvärdering
  • luftvärn
  • pansarvärn
  • markstrid
  • stridseffekt
  • MOE
  • MOP
  • simulering
  • OPaL
  • visualisering

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att hitta metoder för formalisering av stridseffekt för markstrid och luftvärn. Stridseffekten kan definieras som ett mått på hur väl ett förband klarar av att utföra sin stridsuppgift. Stridseffekten kan vara direkt eller indirekt. Den direkta effekten är direkt orsakad av förbandets agerande, till exempel genom direkt bekämpning av motståndaren. Den indirekta effekten är däremot inte orsakad av aktiva handlingar. Genom sin existens och potential att agera kan förbandet påverka motståndarens förmåga att uppnå sina mål. För markstrid har stridseffekten av ett vapensystem formaliserats till att vara beroende av fyra beståndsdelar som innehåller systemets, motståndarens, omgivningens samt stridsuppgiftsrelaterade parametrar och egenskaper. En översiktlig analys av stridsuppgifter för markstrid på plutonnivån pekar ut ett antal relevanta stridsuppgifter för vapensystemvärdering och en konceptuell metod föreslås för att värdera stridseffekt av ett vapensystem för markstrid. Stridseffekt för luftvärn har formaliserats utifrån ett luftvärnsförbands stridsuppgifter. Detta i form av en känslighetsanalys i OPaL, ett simuleringsverktyg för analys av luftvärnsscenarier på taktisk nivå. Ett referensscenario som illustrerar stridsuppgiften Skydda har satts upp i OPaL. Luftvärnsförbandet, bestående av eldenheter och radarstationer, har till stridsuppgift att skydda sitt skyddsobjekt från att träffas av kryssningsrobotar. Känslighetsanalysen har utförts genom en variation av masthöjd för att studera hur denna påverkar antal träffar i skyddsobjektet, och följaktligen hur den påverkar stridseffekten. För att förstå de underliggande orsakerna till utfallet har parametrar som upptäckstid, reaktionstid, bekämpningstid och avstånd till skyddsobjektet analyserats. Resultaten har även visualiserats med flera verktyg för att identifiera samband och korrelationer mellan olika parametrar. För att kunna utföra en mer heltäckande analys av stridseffekt i OPaL skulle funktionaliteter behöva läggas till. Vidare arbete bör omfatta utforskning av metoder för experimentdesign och metoder för uppskattning av fel och osäkerheter i OPaL. Bortom simuleringar finns det andra aspekter av stridseffekt som behöver beaktas och studeras i framtida arbeten: skyddsobjektets värde och funktionsduglighet, luftvärnssystemets prestanda och kostnad, mänskliga och organisatoriska faktorer samt osäkerheter vad gäller motståndarens agerande. Analys av stridseffekt med OPaL sker på en stridsteknisk-taktisk nivå, men den kan även ske på en operativ nivå där samordning av resurser från andra stridsarenor ingår. Formalisering av stridseffekt behöver därför ske ur flera aspekter och på olika nivåer.