CBRN-hot från ickestatliga aktörer - Årsrapport 2018

Författare:

  • Magnus Normark
  • Anders Lindblad
  • Anna Karin Tunemalm
  • Daniel Wiktelius
  • Per Wikström
  • Stina Holmgren Rondahl

Publiceringsdatum: 2019-04-17

Rapportnummer: FOI-R--4766--SE

Sidor: 42

Skriven på: Svenska

Forskningsområde:

  • CBRN-frågor

Nyckelord:

  • ickestatliga aktörer
  • terrorism
  • kriminalitet
  • bioterrorism
  • CBRN
  • hotbedömning
  • årsrapport

Sammanfattning

Denna årsrapport är producerad inom ramen för ett av Försvarsdepartementets anslagsprojekt, där uppgiften är att bedöma hotet från ickestatliga aktörers användning av kemiska-, biologiska-, radiologiska- eller kärnämnen (CBRN), för att orsaka negativa effekter i samhället. Rapporten syftar till att ge en övergripande beskrivning av relevanta inträffade händelser och information som berör sannolikheten att CBRN-ämnen utnyttjas av ickestatliga aktörer. Innehållet baseras uteslutande på information från öppna källor och omfattar ett urval av aktuella incidenter som skett under 2018, men utgör inte en fullständig genomgång av alla företeelser och uppgifter som kommit till projektmedlemmarnas kännedom. Tanken med rapporten är att fylla en strategisk funktion genom att presentera en översiktlig sammanställning av bedömt relevanta händelser på årsbasis, utifrån vilka avvikelser och trender ska kunna identifieras över tid. De senaste årens främsta källa till oro för terrorattentat med giftiga ämnen har framför allt kopplats till Islamiska Staten i Irak och Syrien. Terrorgruppens tidigare omfattande inflytande genom territoriell kontroll, systematisk propaganda och stora finansiella resurser har minskat dramatiskt. Den militära förmågan inom organisationen, som innefattade en kapacitet att producera och använda rudimentära kemiska stridsmedel, har därmed också slagits ut. Sedan våren 2017 har endast enstaka obekräftade uppgifter förekommit, där oppositionsgrupper i konfliktområdet i Syrien och Irak har kopplats till incidenter med giftiga ämnen. Det finns dock farhågor att Daesh fortsatt har intention och kunskap att utveckla och använda kemiska vapen. Denna förmåga skulle även kunna användas för att initiera attentat utanför konfliktområdet genom vägledning och instruktioner via krypterade kommunikationskanaler som Telegram och WhatsApp. Ett antal fall i Europa där individer med kontakter inom den jihadistiska miljön visat intresse för giftiga ämnen för attentatsplanering har förekommit under året. Jihadisters intresse för att använda giftiga ämnen i attentat mot väst manifesteras kontinuerligt via webbforum, telegramkanaler och andra social-media applikationer. Under året har bl.a. uppmaningen att använda smittsamma ämnen mot otrogna i västländer förekommit via Daesh-sympatiserande mediekanaler. Ytterligare ett fenomen som förekommer med viss regelbundenhet är hot om användning av toxiska ämnen som spelar på den allmänt utbredda rädsla som finns. Exempel på detta är s.k. pulverbrev, som i förekommande fall skickats till representanter för myndigheter och olika nyhetsmedier, politiker och företagare, oftast med ett ofarligt innehåll som mjöl- eller sockerämnen. Liksom tidigare år har även 2018 präglats av att olika former av farliga ämnen använts i antagonistiska syften runt om i världen.