Försvarsprisindex – FPI – bakgrund och utgångspunkter för ett reviderat index

Försvarsprisindex (FPI) används för att kompensera Försvarsmakten för pris- och löneförändringar. FPI bygger på att civila, icke-försvarsspecifika, index ska kunna representera Försvarsmaktens faktiska löne- och prisutveckling. I denna rapport hävdas att FPI inte uppvisar nödvändig följsamhet till faktiska pris- och löneförändringar. Konsekvensen av denna bristande följsamhet har ofta blivit underkompensation. Författaren har i olika rapporter framfört att en utredning bör tillsättas där en översyn av FPI görs. Utredningen bör också studera alternativa modeller för att fastställa försvarsanslagen utöver nuvarande modell där anslagstilldelning bestäms av ett anslagsbeslut där pris- och löneomräkning inte görs och en fristående med FPI, beräknad pris- och löneomräkning. Finansdepartementet har nu tillsatt en utredning som ska studera FPI vad avser försvarsmateriel. Författaren har emellertid förordat en mer komplett översyn av FPI. Rapporten sammanfattar författarens tidigare studier av Försvarsmaktens pris-, löne- och kostnadsutveckling och kompensation från FPI för denna utveckling tillsammans med författarens reflektioner, slutsatser och rekommendationer. I rapporten beskrivs nuvarande FPI, dess roll och tillämpning. Kriterier för utformning av pris- och lönekompensationen och val av index för denna presenteras där följsamhet lyfts fram som det viktigaste kriteriet. En slutsats är att det är svårt att fånga Försvarsmaktens specifika och unika ekonomiska förutsättningar med civila, icke-försvarsspecifika, index. Några andra principiella modeller för att fatta anslagsbeslut och kompensera för prisoch löneförändringar beskrivs. Av stor vikt är att gränssnittet mellan anslagsbesluten och pris- och lönekompensationen klargörs. Det är också av vikt att utöka inslagen av analys och uppföljning i beslutsprocessen avseende försvarsanslagen och deras pris- och lönekompensation.