Initialstrålning som verkansform med fokus på neutroner

Resultat från beräkningar med KlangVerk [3] redovisas och verkansradier för olika detonationshöjder och verkansformer illustreras. För en oskyddad person utomhus har värmestrålningen klart störst verkansradie för förlorad stridsduglighet. För person i stridsvagn har initialstrålningen störst verkansradie för förlorad stridsdugligheten om laddningen är under ~100 kt och för laddningar över ~100 kt är det verkansradien för luftstötvågen som är störst. Därefter redovisas resultat för vapen med förhöjd strålning (ibland kallat neutronbomb). De värden som återfinns i en FOA-tidning från 1977 återskapades. Det framgår att det sannolikt antagits att fusionsdelen för ett vapen med förhöjd strålning utsöndrar 35 % av energin i form av stötvåg och värmestrålning. Värdet är för lågt, då det antagits att alla neutroner som skapas vid fusioner lämnar vapenresterna i form av initialstrålning. Trots att verkan från värmestrålning och stötvåg underskattats blir skillnaden i verkansradie för ett kärnvapen med förhöjd strålning och ett vanligt kärnvapen måttlig. Faktorer som påverkar verkansradien för initialstrålningsskador har undersökts närmare genom simuleringar i MCNP [13]. Både fukthaltig luft och detonation ovanför vatten medför minskad verkansradie för initialstrålningsskador. Avslutningsvis undersöktes neutronaktivering av stridsvagnsmaterialet och dess strålskärmande förmåga. En rimlig skyddsfaktor är 0,25 vid neutronbomb och neutronaktivering medför inte någon akut påverkan på stridsdugligheten.