Störskydd och smygförmåga i radionät - Slutrapport
Publiceringsdatum: 2021-01-19
Rapportnummer: FOI-R--5078--SE
Sidor: 24
Skriven på: Svenska
Forskningsområde:
- Ledningsteknologi
Nyckelord:
- radionät
- SKB
- störskydd
- smygförmåga
Sammanfattning
Utvecklingen av moderna taktiska vågformer har till stor del varit inriktad på kapacitet och enbart i liten grad på tillförlitlighet under störning. Ett annat problemområde som normalt inte alls beaktats vid utveckling av vågformer är signalspaningshotet, dvs. möjligheten för en fiende att upptäcka och identifiera enheter och nät. Denna rapport sammanfattar arbetet som utförts i FoT-projektet Störskydd och smygförmåga i radionät. Fokus för arbetet har varit att undersöka hur pass känsliga moderna taktiska nät är för störning samt hur svåra de är att upptäcka för signalspanare. Arbetet har i huvudsak inriktats mot smalbandiga vågformer baserade på synkroniserad kooperativ broadcast (SKB) som använder frekvenshopp som störskydd. Störskyddsförmågan hos vågformer som använder SKB är klart högre än för traditionellt använda vågformer. Det primära störhotet mot frekvenshoppande system är följestörning och i projektet har smalbandiga vågformers prestanda under störning modellerats och utvärderats. En utvärdering kring möjligheterna till snabbare frekvenshopp för smalbandiga vågformer har genomförts. Resultaten pekar på att det är möjligt att öka frekvenshopptakten med bibehållen datatakt givet de förutsättningar som antogs. Kostnaden för detta är antingen ökad bandbreddsåtgång eller minskad räckvidd. Smygförmåga är en egenskap som sällan beaktas vid design av taktiska radionät. Ett arbete som genomförts inom projektet visar på mycket långa upptäcktsavstånd för typiska radionät. Vidare visas att genom att nyttja SKB-baserade tekniker är det möjligt att reducera uteffekten kraftigt och därigenom minska upptäcktsavstånden markant. Alternativet till att kommunicera med låg upptäcktsrisk är att försätta nätet i radiotystnad. Ett arbete som genomförts analyserar realiserbarheten kring radiotystnad i nät och visar att det är möjligt att införa radiotystnad i nät, i synnerhet då vågformen är baserad på SKB. Slutsatsen från projektet är att vågformer baserade på SKB kan ge ökad kapacitet för smalbandiga vågformer, öka störskyddsförmågan samt ge möjlighet att införa ökad smygförmåga i radionät.