Signaturmodellering 2020-2022, slutrapport

Denna slutrapport redovisar genomförd verksamhet och framkomna resultat under åren 2020-2022 inom Signaturmodellering, ett forskningsprojekt inom Försvarsmaktens samlingsbeställning för forskning och teknikutveckling inom Sensorer och signaturanpassning (FoT SoS, AT.9220419). Det övergripande syftet med verksamheten inom Signaturmodellering är att säkerställa FOI:s förmåga att tillhandahålla IR- och radarsignaturdata för specifika objekt och militära plattformar genom validerade modelleringsmetoder och beräkningar. Detta innefattar upprätthållande och utveckling av kompetens och verktyg för modellering, beräkning, analys och värdering av IR- och radarsignaturer. Signaturdata för såväl nationella plattformar som för hotobjekt utgör ett kritiskt underlag för en mängd tillämpningar med direkt inverkan på Försvarsmaktens förmåga. Exempel på sådana tillämpningar är utveckling och värdering av telekrigåtgärder, duellsimulering, nyanskaffning och modifiering av materiel, värdering av sensor-prestanda, taktiskt uppträdande, signaturanpassningsåtgärder samt utveckling av algoritmer för målklassificering och målföljning. Nyttan med kompetens- och förmågeuppbyggnaden inom projekt Signaturmodellering synliggörs i en stor mängd tillämpade uppdrag som rör modellering och beräkning av signaturen för specifika, ofta operativa eller i närtid operativa plattformar. Under perioden 2020-2022 har forskningsfokus inom IR-signaturmodellering bland annat varit utveckling av metodik för modellering av hela plattformar inklusive flammor och avgasplymer. Kompetensen är viktig vid framtagning av indata för exempelvis större scensimuleringar. Projektet har vidare arbetat med modellering av polarimetrisk IR-spridning samt medverkat i framtagning av en beräkningsmodell för spridning i inhomogena material. Inom radarsignaturmodellering har forskningen bland annat inriktats mot utveckling och validering av metoder för beräkning av radarsignaturbidrag från kaviteter så som luftintag och motorutlopp på jetplan och kryssningsrobotar. Vidare har modellerings- och beräkningsmetoder lämpade för objekt med särskild låg radarsignatur studerats. Forskningsarbete rörande radarspridning från radomer och plattformsintegrerade antenner har inletts. Det är mycket viktigt att fortsätta att utveckla, förbättra och komplettera beräkningsförmågan inom både IR- och radarsignaturområdet. Detta avser såväl förfinade metoder, som möjlighet till att genomföra beräkningar för mer komplexa system än vad som tidigare varit tekniskt möjligt.