Vem vill försvara landet? En scenariobaserad ansats till studiet av försvarsvilja

Rapporten presenterar en scenariobaserad ansats för att studera försvarsvilja. Förfarandet utgår från en datainsamlingsprocess som sker digitalt över tid, med fem mättillfällen och en eller två veckors mellanrum mellan dessa. Ansatsen är ett resultat av den problematisering av försvarsviljeforskningen som sker inledningsvis i rapporten. En stor majoritet av tidigare studier har undersökt försvarsvilja via tvärsnittsstudier, där respondenterna får svara ja respektive nej på frågan om de anser att Sverige bör försvara sig mot ett anfall från främmande makt. Även om dessa undersökningar är gedigna och slutsatserna valida, har forskare svårt att uttala sig med någon precision gällande olika faktorer som skulle kunna påverka försvarsviljan i positiv eller negativ riktning. Ett scenariobaserat verktyg kan förbättra kunskapen om vad som påverkar försvarsviljan (även om den inte kan ersätta en samhällelig diskussion om vad den bör vara). Ansatsen som presenteras här är tänkt att ge bättre förutsättningar, både för ansvariga myndigheter och forskare, att på ett tillförlitligt sätt mäta försvarsviljan bland olika befolkningsgrupper. Syftet med rapporten är även att ge andra, såväl organisationer som enskilda, möjlighet att reflektera över vilka roller och behov som finns i samhället och vilka det är som faktiskt skulle försvara landet om det otänkbara skulle ske.