Sa någon valfusk? - Informationsmiljön på sociala medier i samband med valrörelsen 2022

Allmänna val har under de senaste åren blivit måltavla för politiskt motiverad informationspåverkan i ett flertal länder i Europa och Nordamerika, ofta via falska eller vilseledande budskap på sociala medier. I flera fall har valsystemets integritet i fråga om brister i röstningsförfaranden ifrågasätts, samtidigt som räkningen av valsedlar och förvaltningens opartiskhet kritiserats. Stormningen av Kapitolium i Washington D.C. den 6:e januari 2021 byggde till exempel på den då sittande presidentens intensiva påverkanskampanj mot sitt eget lands valsystem - än idag fortsätter rykten om valfusk och ett stulet val att spridas i USA. Inför det svenska riksdagsvalet 2022 fanns farhågor att diskussioner om valfusk skulle kunna resultera i en svensk version av den amerikanska "stop the steal"-kampanjen. Så blev inte fallet. Men hur såg informationsmiljön på sociala medier ut under valrörelsen? Fanns det tecken på omfattande diskussioner, vilseledning eller mer organiserad informationspåverkan som skulle kunna ha banat väg till en svensk "stop the steal"? Rapporten presenterar resultaten från en undersökning av den svenska informationsmiljön på sociala medier i samband med valrörelsen 2022. Studien fokuserar på fyra sociala medieplattformar: Instagram, Tiktok, Twitter och Youtube. Dataunderlaget inhämtades både automatiserat och manuellt och kartlägger omfattning och tidsmässig utbredning för diskussioner om och kring de svenska valen. Resultaten visar att det förekom diskussioner om valfusk som skulle kunna ha lagt grunden för en kampanj, men i efterhand kan vi konstatera att så inte blev fallet. Till grund för denna diskussion låg idéer om en maktfullkomlig och konspiratoriskt sinnad socialdemokrati i Sverige. Undersökningen visar att den svenska valfuskdebatten huvudsakligen drevs på av ett fåtal inflytelserika konton på Twitter och av vissa alternativmedier. Utöver detta visar undersökningen på förekomst av misstänkt icke-autentisk aktivitet på sociala medier, i huvudsak till stöd för de dåvarande oppositionspartierna. Omfattningen var dock inte större än vad som annars kan anses vara normalt på Twitter. Utöver detta ges i rapportens slutkapitel förslag på framtida studier om informationsmiljöns utveckling över tid.