Rare Birds. A Look at the Low-density Battlefield and Armed Drones

Denna rapport undersöker "det glesa slagfältet" och användningen av beväpnade drönare i denna miljö. Ett glest slagfält uppkommer när markförband av begränsad storlek opererar över stora geografiska områden, utan någon kontinuerlig front och med sårbara kommunikationslinjer, och kan välja när och under vilka förhållanden man inlåter sig i strid. Rapporten definierar och diskuterar en generisk klass av beväpnade drönare, baserad på de existerande drönartyperna Bayraktar TB2, Grey Eagle och Reaper. Fyra vinjetter för det glesa slagfältet utvecklas i ett nordiskt-baltiskt sammanhang, användning av beväpnade drönare utvärderas i dessa och uppgifter och uppdragstyper identifieras. Krav, koncept, förmågor, styrkor och svagheter för beväpnade drönare skisseras och diskuteras och avslutningsvis ges några förslag för framtida utveckling. Beväpnade drönare, som de definieras här, har stor potential till att bidra med en effektiv förmåga givet ett flertal uppgifter och uppdrag som kan identifieras i samband med det glesa slagfältet, i synnerhet för lägre konfliktnivåer och för att hantera oklara situationer. Deras främsta styrka är enkelhet, låg kostnad och uthållighet. Deras främsta svagheter är eldkraft och överlevnad. Detta relativt omogna koncept behöver integreras i befintliga förbandsstrukturer och det finns stor förbättringspotential, men lockelsen av att tillföra inkrementella men kostsamma förbättringar innebär samtidigt en risk för en uppblåst funktionstillväxt och exploderande kostnader.