Den här rapporten undersöker på vilket sätt drönare, och framförallt drönarsvärmar, kan komma att påverka framtidens krigföring och befolkningsskydd (på engelska Civil Defence). Rapporten visar att organisationer och myndigheter som arbetar med befolkningsskydd, bör planera för att svärmande beteende generellt kan komma att bli en del av den framtida luftkrigföringen. Framtida anfall kan innehålla en blandning av vapenbärare, inklusive drönare, för att åstadkomma maximal effekt mot t.ex. kritisk infrastruktur eller mot staten i sin helhet, även om de strider mot internationell humanitär rätt. Exempelvis i kriget i Ukraina ser vi redan nu sådana anfall mot civila miljöer. Viss teknik finns tillgänglig för att begränsa effekterna av vissa drönartyper, men dessa behöver anpassas och analyseras utifrån en krigföringskontext. Drönarsvärmar kan även vara användbart för befolkningsskydd i sig självt. Användningen av drönare i krigföringen och drönarsvärmarnas konsekvenser för civila är ett område som bör bevakas framgent och att det finns behov av fortsatta studier, både tekniska, samhällsvetenskapliga och juridiska. Särskilt viktigt är det att övervaknings,- och varningssystem kontinuerligt anpassas i syfte att skydda civila och civil infrastruktur från ökad mängd och svärmande vapenbärare. Även metodutveckling av övervaknings,- och räddningsuppgifter av drönare och drönarsvärmar för användning i fredstida krissituationer samt för civila under krig kan behöva utvecklas. Parallellt behövs också samhällsvetenskapliga studier kring riskmedvetenhet, offentlig rädsla och asymmetrisk krigföring, kopplat till nya tekniksprång såsom drönare med svärmarkapacitet.