Projektet Undervattensverkan 22-24 inom FoT Undervattensteknik vidmakthåller och utvecklar kunskap om verkan av undervattensdetonationer i strukturer, främst stora strukturer, men kan även behandla olika infrastrukturinstallationer. Kunskapen kan användas vid design av stridsdelar, prediktion och bedömning av verkan från närliggande laddningar, utredningar i efterhand, granskning av kravställningar/rapporter och för att föreslå förändringar i systems funktionalitet. Medarbetare har utfört tillämpade uppdrag åt FMV i syfte att bedöma stridsdelars verkan i hotmål varvid ett stort kliv togs mot ett modellbibliotek. Projektet genomför experiment med i huvudsak små till medelstora försöksobjekt där de förstnämnda beskrivs som validerande experiment och de sistnämnda utgör en utvidgning av komplexiteten i att göra experiment och att mäta den dynamiska responsen. Det är en prioriterad fråga för projektet att validera en numerisk kod för att beskriva kodens förtjänster och brister i syfte att troliggöra kodens möjlighet att prediktera ett verkansförlopp. I strukturer återfinns material, oftast stål, som måste karakteriseras vilket behövs för varje nytt stålparti som används i försök. Utfallet från en sådan karakterisering är en materialmodell med ingående parametervärden. Av intresse är även att koppla dessa materialmodeller till beräkningsnätet då detta sällan kan göras fint nog, motsvarande t.ex. ett dragprov. Projektet studerar även förenklade modeller och deras potential för att bedöma verkan från en undervattenladdning. Ett trilateralt samarbete, SNAP-CPU (Survivability of NAval Platforms - Close Proximity UNDEX), med DRDC Kanada och TNO Nederländerna har nyligen avslutats och ett nytt kommer starta 2025.