Då de tillgängliga frekvensresurserna är begränsade behöver militära enheter dela på dessa resurser. För frekvenshoppande radiosystem betyder det att flera enheter delar på en gemensam pool av frekvenser. När flera militära enheter av bataljons- och brigadstorlek är grupperade inom en begränsad geografisk yta kan frekvenshoppskollisioner uppstå. Hur allvarliga störningarna från dessa kollisioner är beror på flera faktorer, såsom antalet tillgängliga frekvenser i frekvenspoolen och vågutbredningsförhållanden inom området. Målet med denna rapport är att undersöka hur frekvenshoppande smalbandiga VHFnät inom en brigad påverkas av interferens, med hänsyn till utombandsegenskaper och under aktiv störning. Tre modeller för utombandsegenskaper ansätts med varierande undertryckningsförmåga. Dessutom undersöks prestanda under aktiv störning, när en störsändare med uteffekt 5 kW stör över frekvenshoppsbandet. Utvärderingen sker genom Monte Carlo-simuleringar, i vilka positioner för sändare, mottagare och interfererande sändare slumpas ut över ett brigadområde. Radiosystemen är generiska och modelleras utifrån ett antal systemparametrar, såsom antalet frekvenshopp per paket och antalet tillgängliga frekvenskanaler. Resultaten visar att effekter från frekvenskonflikter och utombandsegenskaper är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid planering av taktiska radionät inom en brigad. Interferens från den egna bataljonen på grund av frekvenskonflikter kan inte ignoreras i de fall som undersökts. Antalet tillgängliga frekvenskanaler som behövs för att paketfelshalten ska bedömas vara acceptabel varierar beroende på vilken utombandsmodell som ansätts. Det krävs en stor del av den tillgängliga VHF-bandbredden för att få en låg paketfelshalt även då radionäten är ortogonala. Det pekar på effekter av olika nivåer av på utombandsegenskaper och vikten att ställa krav vid upphandling av nya radiosystem. Interferens från egna nät leder till att en störsändare kan uppnå samma felhalt på längre avstånd.