Kontakt

Ryssland och Eurasien

FOI:s Rysslands- och Eurasienprojekt, RUFS studerar rysk militär förmåga och utvecklingen inom politik, ekonomi och samhälle i Ryssland samt utvecklingen i de forna sovjetrepublikerna (förutom de tre baltiska staterna).

Rysk militärparad

Rysslands president Vladimir Putin leder ett möte med det ryska Säkerhetsrådet, Kreml den 26 oktober 2019. (Foto: Aleksej Druzjinin / Presidentadministrationens press- och informationskontor / TASS /Sipa USA)

Mer specifikt fokuserar Rysslands- och Eurasienprojektet på följande aspekter av utvecklingen i Ryssland och före detta Sovjetunionen:

  • Rysk inrikes-, utrikes- och säkerhetspolitik
  • Rysk militär utveckling,
  • Rysk ekonomisk utveckling och försvarsekonomi
  • Utvecklingen i Ukraina, Belarus, Moldavien, Kaukasien och Centralasien

Projektets främsta uppdragsgivare är Försvars­departementet. Ungefär vart tredje år publicerar projektet en sammantagen bedömning av rysk militär förmåga under de kommande tio åren. Däremellan görs fördjupande studier i de ovan nämnda ämnesområdena.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! Rysslands- och Eurasienprojektet publicerar ett par gånger per år ett nyhetsbrev som innehåller information om projektets verksamhet och länkar till de senaste publikationerna.

Anmäl dig här för att få nyhetsbrevet direkt till din e-postadress Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Efter din anmälan kommer ett e-postmeddelande till den adress du angivit där du måste göra en bekräftelse. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Under ett decennium har Ryssland gjort betydande framsteg i att skapa en effektiv krigsmakt.
Hur utvecklas Rysslands militära förmåga under de kommande tio åren?

Rapporten analyserar de Väpnade styrkorna och Rysslands militära handlingsfrihet samt de
politiska och ekonomiska faktorer som påverkar den militära förmågan i ett tioårsperspektiv.
Mot bakgrund av dagens läge, 2019, och trenderna framöver görs en prognos av rysk
militär förmågeutveckling mot 2029. Rapporten behandlar främst reguljär krigföring och är
den nionde studien av rysk militär förmåga sedan 1999.

För närvarande syns inga tecken på någon drastisk förändring av Rysslands auktoritära och
anti-västliga säkerhetspolitik. Att bli erkänd som stormakt och att upprätta en egen intressesfär
i sitt närområde förblir Rysslands primära målsättningar. I ett tioårsperspektiv kan
visserligen förändring komma att ske snabbt. Klart är att det inte kommer att finnas några
tydliga tecken i god tid innan det sker.

Rysslands Väpnade styrkor har utvecklats och stärkt sin förmåga i en mycket hög takt under
det senaste decenniet. Denna utvecklingstakt är troligen inte möjlig att upprätthålla
framöver. Under den förestående tioårsperioden kommer istället den uppnådda militära
förmågan att konsolideras, inte minst förmågan att initiera regionala krig mot en jämbördig
motståndare. Strategisk avskräckning, främst med kärnvapenstyrkor, kommer att vara högst
prioriterat.

Under det gångna decenniet har Ryssland täppt till det gap som funnits mellan landets säkerhetspolitiska
ambitioner och dess militära förmåga. En påtaglig ökning av förmågan mot
2029 är bara möjlig om den politiska ledningen ännu en gång prioriterar höjda militärutgifter,
fler beställningar av försvarsmateriel och ännu fler övningar.

Läs rapporten i sin helhet Öppnas i nytt fönster.

Experter som är verksamma inom Rysslands- och Eurasienprojektet. Samtliga talar ryska:

Valentin Deleniv, Biträdande analytiker, M.A.
Valentin följer utvecklingen inom rysk försvarsindustri.

Maria Engqvist, Analytiker, fil.mag., biträdande projektledare
Maria är historiker och slavist. Hon följer Rysslands säkerhets- och inrikespolitiska utveckling, liksom militära frågor.

Pär Gustafsson Kurki, Förste forskare, fil.dr.
Pär forskar om rysk ideologi: ortodox tro, militarism och patriotism.

Jonas Kjellén, Analytiker, pol. mag.
Jonas följer olika aspekter av utvecklingen inom Rysslands väpnade styrkor.

Emma-Lina Löflund, Forskare, fil.dr.
Emma-Lina är slavist och följer Ukrainas säkerhets- och inrikespolitiska utveckling. Hon bevakar även Ukrainas försvarspolitiska frågor.

Tomas Malmlöf, Förste forskare, pol.mag.
Tomas följer de statliga beväpningsprogrammen och anskaffningsprocessen, det militärindustriella komplexets struktur och utveckling, anskaffningsprocessen samt teknologisk utveckling.

Kristina Melin, Analytiker, M.A.
Kristina följer rysk utrikes- och säkerhetspolitik inklusive kärnvapenfrågor, samt utvecklingen i Belarus och Moldavien.

Johan Norberg, Forskningsledare, fil.mag.
Johan följer Rysslands militära utveckling.

Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare, fil dr.
Carolina täcker säkerhetspolitiskt beslutsfattande, inrikespolitik, samt rysk militärreform, cyberstrategi och Rysslands relationer med EU.

Emil Wannheden, Analytiker, M.Sc.
Emil följer utvecklingen i Rysslands ekonomi. Hans forskning har fokuserat på Ukrainakrigets påverkan på rysk ekonomi, effekterna av sanktionerna samt på Rysslands militära utgifter.



Rapporter

Kontakt

Senast uppdaterad: 2025-03-10