”Här kommer man direkt in i verksamheten”

Som exjobbare på FOI får man ett väldefinierat projekt och ett tydligt arbetsschema. Här kommer man direkt in i verksamheten, säger Sofia Jonasson, forskare och handledare på FOI i Umeå.

Hur kan man bota skador när man blivit exponerad för giftiga industrikemikalier? Det är en av grundfrågorna i Sofia Jonassons arbete på enheten Kemiska hot och effekter på CBRN, FOI:s avdelning i Umeå. Här bedrivs en stor del av arbetet i labbet.

–Det är en laborativ verksamhet där man utgår från en hypotes, gör tester i labbet och analyserar resultatet. Det är ingen torrforskning, säger Sofia Jonasson med ett skratt.

På hennes enhet arbetar ett femtontal personer med olika bakgrund – från toxikologer och kemister till samhällsvetare.

–Vi ser gärna att man har en naturvetenskaplig utbildning i botten. Sedan vill vi gärna att personen är intresserad av forskning och är nyfiket lagd.

För en person som uppfyller dessa kriterier finns det mycket att göra. Den senaste exjobbaren på avdelningen studerade medicinska motmedel mot klorgasförgiftning – där resultaten kan användas både i civila och militära sammanhang. Kommande projekt lär handla om att analysera biomarkörer för kemisk lungskada i odlade celler eller lungvävnad och utvärdera olika medicinska behandlingar av skadan.

–Här på FOI kommer man direkt in i verksamheten. Vi erbjuder ett väldefinierat projekt där vi tillsammans med exjobbaren gör upp ett arbetsschema. Då går vi igenom vad som ska göras vecka för vecka, säger Sofia.

Exjobbaren får stöd och veckovisa möten med sin handledare.

–Jag har ett ansvar att finnas här och ta hand om alla frågor från exjobbaren. Samtidigt är det en bred organisation där alla hjälps åt. Det finns många man kan fråga här. Den breda kompetensen är en av FOI:s styrkor, säger Sofia som själv doktorerat i klinisk fysiologi med inriktning på astma och lungfunktion.

Efter disputationen 2009, visste hon knappt vad FOI var. Det var slumpen som förde henne hit 2010. Men nu över tio år senare är hon väldigt nöjd med sitt val.

Det är en ynnest att få forska om de här frågorna. Det bästa här är den trevliga stämningen och kollegerna. Vi forskar och utvecklar saker tillsammans med ett tydligt syfte: en säkrare värld.

”Jag är väldigt nöjd med resultatet”

Hur kan man på bästa sätt lyssna under vatten för att upptäcka andra fartyg eller båtar? Det är vad Martin Östbergs dagliga arbete går ut på som forskare och handledare.

Martin Östbergs resa mot FOI började på KTH i Stockholm där han pluggade teknisk fysik, och sen fortsatte han med att doktorera på teknisk akustik.

–Då var det en adjungerad professor som frågade mig om jag inte skulle söka jobb hos dem. Så då gjorde jag det och nu har jag jobbat på FOI sen 2013.

På den tiden var FOI inte så stort som idag, när myndigheten har runt 1 000 anställda, varav cirka 800 personer är forskare.

–Jag var knappt medveten om FOI då och jag upplevde det som en ganska anonym myndighet. Det är först runt 2017 som det tog fart med anställningar, så jag hade väl lite tur som fick jobb då.

Undervattensenheten där Martin Östberg jobbar är en ganska stor avdelning inom FOI, och består av mellan 60 och 70 personer, främst forskare.

–Min roll är hålla på med forskning och utveckling, och utveckla numeriska metoder och beräkningsmodeller för undervattensakustik. En liten del av jobbet är också att utveckla koder för att svara på olika frågor från Försvarsmakten om allt från sonarsystem till hur långt bort en ubåt eller ett fartyg befinner sig, och ta reda på hur stor risken är att man upptäcks under det specifika förhållandet som gäller.

Senast Martin Östberg var handledare för en exjobbare var uppgiften att utveckla en ljudutbredningskod, det vill säga en kod för att räkna på hur ljud sprider sig under vattnet. Det gjordes tillsammans med KTH och Michigan State University (MSU), där två svenska professorer hade kommit på en ny metod för att på ett effektivt sätt räkna på undervattensljud.

Martin Östbergs jobb som handledare var denna gång lite mer övergripande, då en nyanställd kollega hade den dagliga kontakten och handledningen med exjobbarna.

–Dessutom var det två handledare från KTH och MSU som också var väldigt entusiastiska, så det var många kockar inblandade. Men det har gått bra och jag är väldigt nöjd med resultatet. Även exjobbarna har uttryckt att de blivit väl omhändertagna och fått bra stöttning, säger Martin.

”Jag vill gärna ha exjobbare som vill stanna kvar”

På FOI finns stora möjligheter för framtida jobb och exjobbet kan vara en bra språngbräda. Det säger forskaren och handledaren Erik Nordstrand, som arbetar med försvarsanalys.

På FOI:s avdelning för försvarsanalys arbetar cirka 180 personer – från jägmästare och astronomer till IT-utvecklare och beteendevetare.

På visitkortet står det operationsanalytiker och som sådan arbetar han med metodstöd för att hjälpa försvaret att lösa problem. Den senaste terminen har han haft ansvar för två exjobbare.

Själva spelet blev sedan en del i exjobbarnas respektive examensuppsats, där de vinklar på sina olika delar. Det kan då handla om designteorier eller själva sakområdet, i detta fall hur man skapar förståelse för totalförsvaret som system respektive hur man kan påverka folk med propaganda.

Innan exjobbarna börjar får de en genomgång av uppdraget.

Det finns gott om personer som kan hjälpa till:

”Studentens egna tankar ska få genomslag”

Handledaren David Gustafsson brukar utse en junior medarbetare som biträdande handledare för att ge exjobbaren ett extra stöd.
– Någon som nyligen själv varit student kan lättare se studentens perspektiv, säger han.

David Gustafsson handleder varje år en eller två studenter.

– Ofta har vi tagit fram en konkret problemformulering. Ibland har vi en idé om lösningen. Men vi är mer intresserade av studentens perspektiv och att hen ska komma på något vi inte tänkt på. Det är studentens exjobb och hon eller han ska känna att det är de egna tankarna och idéerna som fått genomslag.

David är seniorforskare på enheten för sensorinformatik. Här analyserar FOI sensordata från exempelvis radar och värmekamera. Data används för att hitta möjligheter att ge operatören en bättre bild under svåra förhållanden, som att automatiskt upptäcka ett fordon i mörker.

David Gustafsson betonar det unika i att göra sitt examensarbete på FOI.

– Vi är en forskningsinstitution där alla exjobb håller en hög akademisk nivå. Det särskiljer oss från till exempel ett företag som tillverkar produkter. Vi har också tillgång till data från avancerade sensorer. De finns bara på ett fåtal ställen i världen och du får använda dem i experiment. Att ha spjutspetsforskning inom både hårdvara och algoritmer är unikt. På många andra ställen jobbar de med det ena eller det andra. Vi har både och.

David Gustafsson brukar också utse en bi-handledare som ytterligare en resurs för exjobbaren. Ofta handlar det om en mer junior medarbetare som nyligen själv varit student.

– Många yngre medarbetare tycker att det är väldigt roligt att få vara bi-handledare. Ofta tycker de att ämnet är väldigt spännande och vill själva lära sig mer.

Att exjobbaren trivs på arbetsplatsen är också en viktig aspekt, menar David. Ofta har vi flera exjobbare samtidigt.

– Det brukar bli en liten grupp som är i samma situation och kan utbyta idéer. Det brukar skapa en väldigt bra stämning.

Vilka är fallgroparna en exjobbare kan hamna i?

– Alla mina exjobbare har slutfört sitt exjobb och vi är många medarbetare som kan ge stöd. Något som är lätt hänt är att man planerar att skriva sitt exjobb under sommaren. Det är inget jag rekommenderar. När det är 30 grader utomhus och de flesta på FOI är lediga, finns risk att exjobbet blir försenat.