Drönare har länge intresserat Henrik Nilsson. Han säger själv att många av hans intressen sammanfaller i dessa flygande farkoster.

–Ja, det är häftigt när saker flyger! Sedan är jag också intresserad av datorer och har läst datateknik med inriktning mot autonoma system vid Linköpings universitet, säger han.

När det var dags för Henrik att göra sitt exjobb såg han ett projekt i FOI:s exjobbskatalog som handlade om att undersöka hur drönare kan undvika hinder med hjälp av en kamera.

–Jag hade inte stött på FOI tidigare, men sökte exjobbet och tänkte att undersökningen kunde göras med ljud i stället för med bilder. När jag väl var på plats fick jag styra ganska mycket själv och det blev en undersökning om hur reflekterat ljud från drönare kan användas, säger Henrik, som gjorde sitt exjobb på avdelningen Cyberförsvar och ledningsteknik i Linköping.

Henriks exjobb innebar en hel del praktiska experiment. Han uppskattar att han fick tillgång till FOI:s ljudlabb och ekofria rum, där man kan göra mätningar och testa ljud, utan att miljön påverkar akustiken.

–Jag jobbade ganska experimentellt, bland annat byggde jag en mätanordning med sex mikrofoner för att spela in ljudet från en drönare mer strukturerat. Sedan blev det en hel del signalbehandling i datorn. Det var väldigt häftigt att få fria händer och grotta ner sig i en idé, säger Henrik.

Han hade också möjlighet att diskutera sina experiment och problem som uppstod med sina handledare på universitetet och på FOI.

–Jag fick förmånen att sitta i samma korridor som flera andra exjobbare. Vi var ett härligt gäng som brukade ”invadera” fikarummet tillsammans. Det var också väldigt lätt att fråga vem som helst på FOI om hjälp.

De goda erfarenheterna från exjobbet gjorde det enkelt för Henrik att stanna kvar på FOI när han blev erbjuden ett jobb på samma avdelning.¨

–Jag har jämfört mitt exjobb med kompisar som var på andra ställen. Ofta fick de rollen som billig arbetskraft som skulle jobba med företagets existerande produkter. På FOI var det fokus på forskningen och att komma fram till nya saker, säger han.

Hans eget exjobb ledde också fram till nya fynd eftersom ingen tidigare i experiment hade visat att drönares ljud kunde användas för att upptäcka hinder på det här sättet.

–Det var verkligen kul att få göra något som ingen annan hade gjort. Man kan säga att mitt exjobb blev den bästa versionen av ett skolprojekt eftersom det också var på riktigt!

Först jobbade Linn Mattson i modebranschen under åtta år, sen läste hon till civilingenjör på KTH med inriktning farkostteknik. Exjobbet om satelliter gjorde hon på FOI och hade ett tydligt mål.

– Jag skulle undersöka om det med hjälp av en viss typ av teleskopbilder gick att räkna ut olika satelliters bana runt jorden.

Med öppen astronomisk data från teleskopet ZTF i Kalifornien skulle hon fastställa koordinater för olika satelliters bana runt jorden. Skapa en luftlägesbild av vad som rörde sig runt jorden och när.

Men det Linn hade hoppats kunna belägga i sitt exjobb ändrades på vägen, bilderna från teleskopet var enkelt uttryckt för suddiga. I stället blev hennes kartläggning ett verifieringsverktyg för att bekräfta satelliters position.

– Exjobbet var både jobbigare och roligare än jag trodde. Att resultatet blev ett annat än jag tänkte från början var en lärorik resa i sig. Likaså var det en omställning att jobba mer i projektform, när det inte finns ett facit utan processen är själva grejen.

Att det blev FOI för Linns del berodde på att hon träffade representanter därifrån under en arbetsmarknadsdag på KTH. Exjobbet hittade hon på FOI:s webbplats.

Hon lovordar sin handledare som var ett bra bollplank och gav bra återkoppling.

– Det fanns dagar då jag tvivlade på mig själv och det jag höll på med. Då var hon ett superbra stöd. Jag var inställd på att det skulle vara mycket astrofysik, det blev också betydligt mer teknik med kodande. Det var en enorm boost när jag hade klarat av ett hinder på vägen.

När Linn tagit sin masterexamen sökte hon tjänst som trainee på ett teknikbolag, men efter åtta månader var hon tillbaka på FOI och jobbar i dag som forskningsingenjör.

– Det var som att komma hem igen. Här på FOI är det ett öppet klimat, alla hjälper varandra och delar med sig av sin kunskap. Dessutom gillar folk det de gör.

Hennes tjänst på avdelningen Försvarsteknik är delad. Hälften av tiden ägnar hon sig åt forskning inom rymdlägesbild och att karakterisera satelliter för att avgöra vad det går att använda dem till. Andra hälften är det omvärldsbevakning av rymden vad det gäller tekniska trender, policys och olika aktörers utveckling inom rymdområdet.

– Det är väldigt spännande. Att få jobba med teknik och forskning inom rymdområdet känns som att både ha plats på första parkett för att se utvecklingen gå framåt och samtidigt vara med och bidra till den.

Frida Jonsson har alltid gillat att plugga och särskilt favoritämnena biologi och kemi. Därför sökte hon till en civilingenjörsutbildning inom bioteknik vid Umeå universitet direkt efter gymnasiet.

–Jag har pluggat en medicinsk inriktning med fokus på att utveckla nya labbtekniker. En kompis som jobbade på FOI tipsade mig om möjliga exjobb, men jag trodde att jag hade ”fel” bakgrund. Nu har jag lärt mig att det finns hur många olika kompetenser som helst på FOI, säger hon.

Frida Jonsson gjorde sitt exjobb på avdelningen för CBRN-skydd, där forskningen är inriktad på att avvärja kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. I hennes fall handlade det mot att hitta ett motmedel mot kemiska och biologiska stridsmedel.

–Vi försöker förstå mekanismerna bakom hur virus fungerar och testar att mutera proteiner som kan påverka infektiviteten (sprida smittan vidare). Mycket handlar om handpåläggning, alltså praktiskt arbete i labbet, och det är många tester innan man hamnar rätt, säger hon.

Frida Jonsson blev positivt överraskad av det öppna arbetsklimatet på FOI. Hon blev direkt en del av projektets gemensamma möten och arbetsgruppen hjälpte till när hon behövde råd.

–Jag gillar problemlösning och att tänka själv. Min handledare satt i rummet intill och han var duktig på att puffa mig i rätt riktning när jag behövde hjälp. Vi hade också gemensamma möten där man kunde kan lyfta stort och smått. Bara att lyssna på supersmarta människor lärde mig massor, säger hon.

Hon upptäckte också under exjobbstiden att det är roligare att rota i gammal forskning än hon tidigare hade trott.

–Under studietiden hatade jag att rota i gamla forskningsartiklar, men nu kände jag ett helt annat engagemang. Jag har även upptäckt storheten med enzymkinetik. Ett råd är att inte vara alltför kategorisk med vad man vill göra efter studierna. Du kan överraska dig själv!

I dag har hon en projektanställning på FOI och arbetar vidare med en annan del av sitt exjobb.

–Vi stötte på en del utmaningar i mitt exjobb eftersom vi använde helt nya metoder, men vi stärkte den grundläggande hypotesen, som är att det humana proteinet är en viktig del i virusets infektionscykel, säger Frida Jonsson, som hoppas kunna jobba kvar på FOI de närmaste åren.

–Här lär jag mig hela tiden något nytt!

Emanuel Roos lade märkte till FOI:s exjobbskatalog redan när han gick första året på Sveriges enda civilingenjörsutbildning i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet.

–Katalogen gav en jättebra överblick. När det var dags för mitt exjobb kollade jag förstås på FOI och hittade ett projekt som handlar om lasersystem, säger han.

Projektet genomförs vid avdelningen Vapen, skydd och säkerhet som ligger i Grindsjön söder om Stockholm. Där finns både skjutplatser och laboratorium för att testa värmekänsliga sprängämnen. Fokus för forskning och utveckling är nämligen att stötta Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid.

–Man kan säga att vi forskar för landets säkerhet. Det gör att mycket av verksamheten är hemlig. Om du vill göra ditt exjobb på FOI, tänk på att vara ute i god tid eftersom rekryteringsprocessen kan ta tid och bland annat innehåller en säkerhetsintervju, säger Emanuel.

När han väl blev antagen hade han ganska stor frihet att utforma arbetet som han fann bäst.

–Mitt exjobb var väldigt mycket ”hands-on”, vilket jag tycker är roligt. Jag fick bland annat bygga upp en egen försöksuppställning för att skjuta med laser på olika material. Det var givande att få använda den teori jag har läst om i praktiska experiment, säger Emanuel.

Han tycker också att han fick bra stöd från sin handledare på FOI och det kändes enkelt att gå över och ställa frågor.

–Generellt är alla som jobbar här öppna och hjälpsamma. Om du har en fråga släpper de ofta det de håller på med för att kunna hjälpa till direkt.

Hans bästa råd till andra som vill göra sitt exjobb på FOI är att tänka utanför sitt eget område.

–Det är bra att vara flexibel och även söka exjobb som kanske ligger lite vid sidan av sina egna ämnen. Det är också fritt fram att ha egna idéer och tankar. Allt handlar definitivt inte om vapen, utan det kan även finnas exjobb inom allt från energifrågor till försvarsekonomi.

När exjobbet var färdigt fick Emanuel tips från sin handledare om att det fanns ett ledigt jobb på avdelningen. Det var ett relativt enkelt beslut att stanna kvar i Grindsjön.

–Det här är en jättebra arbetsplats om man vill lära sig mycket och skaffa sig erfarenheter inom olika områden. Det finns också en stor frihet att hoppa in i projekt om man bara visar intresse.

Mathilde Jarlsbo tog sin kandidatexamen i kriminologi på Lunds universitet 2019 och sin masterexamen med inriktning på riskhantering i samhället på Karlstad universitet 2021. En av kurserna på grundutbildningen läste hon på Försvars­hög­skolan – Ledarskap under påfrestande förhållanden. Det var då hon fick upp ögonen för möjligheterna att göra sitt exjobb på FOI.

– FOI:s information var lätt att hitta och de fanns många ämnen jag tyckte var spännande och intressanta.

I sitt exjobb Kortsiktiga lösningar på långsiktiga problem. Om ansvar vid automatiserad körning undersöker Mathilde förhållandet mellan automatiserad körning och rättskipning vid en eventuell olycka eller ett brott.

– Vårt rättssystem bygger ju på att vi är rationella varelser som kan ställas till svars för våra handlingar. Hur gör vi då om det är ett system som begår en brottslig handling och/eller orsakar skada?

Att tillhöra en generation som är född in i en digitaliserad värld förpliktigar, menar Mathilde Jarlsbo.

– Det känns som mitt ansvar att också undersöka baksidan av alla de här fantastiska möjligheterna som digitalisering ger oss. Vilka blir de samhälleliga konsekvenserna av den här innovativa tekniska utvecklingen?

Mathilde kände sig genast hemma i den tvärvetenskapliga miljön på FOI. Hon upplevde organisationen som välkomnade, lyhörd och inkluderande.

– Min handledare var mycket intresserad av mitt ämne och väldigt peppande. Han var lyhörd för mina förslag och underlättade för mig att bli inbjuden i olika sammanhang. Jag kände att de tog ämnet på allvar. Den känslan finns kvar nu när jag är anställd och jag värdesätter FOI:s tvärvetenskapliga inriktning.

Efter några år som samordnare på Polismyndigheten arbetar Mathilde idag som analytiker på FOI på enheten Asymmetriska hot under avdelningen Försvarsanalys. Hon fortsätter att titta på hur digitalisering och teknikutveckling förändrar säkerhetsaspekter i samhället.

– Det är en intressant tid där vi på flera olika sätt behöver förhålla oss till ny teknik och digitalisering. FOI:s vision är att forska för en säkrare värld. I det har jag känt mig hemma från dag ett.