Möt tidigare exjobbare
På FOI arbetar vi aktivt för att erbjuda studenter exjobb. Exjobb är dessutom ett sätt att hitta våra blivande experter. Som student får du en inblick i vår verksamhet och bidrar samtidigt med din kompetens till vår forskning.
Här kan du läsa intervjuer med studenter som genomför eller har genomfört sina examensarbeten hos oss. Klicka på de vita nedåtpilarna under varje fotografi för att läsa mer.
Nora Molander hade haft ögonen på FOI ett par år innan hon sökte exjobbet i Umeå. Nu har hon utvecklat nya metoder för att upptäcka kemiska stridsmedel.
Nora Molander har alltid valt brett för att kunna ha många dörrar öppna. På gymnasiet gick hon naturvetenskaplig linje, följt av teknisk fysik på Chalmers med inriktning mot materialfysik. Så när det var dags för exjobb föll det sig naturligt att söka till FOI.
–Jag var på en föreläsning som FOI höll för ett par år sedan och har sedan dess varit sugen på att jobba här. Det finns så många olika områden som man kan välja mellan, säger Nora Molander.
Därför har Nora haft bra koll på de olika exjobb som funnits på FOI. Och i höstas hittade hon ett exjobb som passade perfekt, på FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå där man bland annat forskar kring strålning och farliga kemikalier.
Nora kom in i ett projekt där uppgiften var att detektera kemiska stridsmedel.
–Det handlar om att utveckla metoder för att hitta låga halter av till exempel nervgifter i ett tidigt skede. Jag har stått i labben en stor del av tiden och läst av spektrum och analyserat data. Det har varit väldigt utvecklande.
En stor fördel med jobbet har varit att hon fått ta ett stort eget ansvar för en uppgift under en längre tid.
–Det har gjort att jag blivit mycket bättre på att planera mitt jobb. Samtidigt är det högt i tak här och en öppen atmosfär. Man kan alltid fråga när man behöver hjälp. Handledningen har fungerat väldigt bra.
FOI:s vision är att bidra till en säkrare värld och för Nora är det någonting som hon har reflekterat över en hel del.
–Jag hoppas att den här mätmetoden kan bidra till en säkrare värld, den har potential. Den kan ju användas i alla sammanhang, inte bara i väpnade konflikter, säger Nora.Nu är slutrapporten inlämnad och Nora vill gärna fortsätta med sitt arbete på FOI, och det ser lovande ut:
–Det lutar åt att jag kommer kunna fortsätta och det känns väldigt kul. Det roliga med FOI är att det är en sån bredd bland forskarna – och det är lätt att prata med folk och lära sig nya saker, säger hon.
En konkret problemlösning var den största anledningen för Mikael Lyth att göra exjobbet hos FOI. Det var kul att få vara med i ett projekt som FOI jobbade med aktivt och ville ha svar på, säger Mikael.
Mikael Lyth är utbildad till civilingenjör i teknisk fysik på KTH i Stockholm, med masterinriktning flyg- och rymdteknik. Men för sitt exjobb tittade han närmare på mer markbunden problemlösning.
–Under exjobbet jobbade jag med en stridsvagnsmodell, med syftet att utvärdera olika typer av styrmetoder för tornet. Jag experimenterade och byggde upp tre olika styrsystem för att stabilisera kanontornet och jämförde för- och nackdelar.Att det blev just FOI berodde på att de syntes mycket och gjort bra reklam för verksamheten. Både genom att visa upp sig på arbetsmarknadsdagar på KTH och via sin välgjorda och informativa exjobbskatalog.
–Men även att FOI:s forskning har en väldig bredd, vilket jag insåg ännu mer när jag börjat här. Det forskas på allt från fordonsmekanik till kemi och juridik.Han trivdes omgående på FOI, dels för att det var roligt att göra exjobb utanför KTH, dels också för att arbetsmiljön var väldigt bra.
–Det var kul att få arbeta med ett problem som var relevant för FOI och inte bara ett ”påhittat” problem för exjobb. Jag hade en nära kontakt med handledare och överlag kändes det som att man som exjobbare var en del av FOI, även fast man inte var anställd. Man får också snabbt ett stort kontaktnät.Nu är Mikael Lyth anställd på FOI, och har fortsatt inom samma typ av område som i exjobbet.
–Grunduppgiften är att bygga beräkningsmodeller eller system för att utvärdera prestanda. Det gäller oavsett vilket fordon man har – stridsvagn, bil eller flygplan – hur högt, långt eller snabbt de kan köra i olika scenarion. Det är kul att jobba med så intressanta och varierade saker. Man får jobba med saker där man ofta lär sig någonting och med det man faktiskt har pluggat, säger Mikael.Det mesta Mikael Lyth gör på FOI handlar om att lösa problem, vilket gör att han måste vara kreativ i hur han försöker lösa dem.
–En utmaning är att det alltid finns fler frågor att undersöka eller fler delar av ett system att modellera och simulera. När ska man nöja sig och säga att modellen är tillräckligt bra?
När Diana Saleh på en fest fick höra om FOI gjorde hon ett djupdyk i exjobbskatalogen. Idag är hon anställd efter att ha skrivit sitt exjobb om interaktionsdesign.
På en kräftskiva kan det hända mycket. Under en sådan fest satt Diana Saleh och pratade med en kompis som berättade om sina goda erfarenheter av FOI. Efter att ha bläddrat i exjobbskatalogen insåg Diana Saleh hur många intressanta arbetsuppgifter som fanns på FOI.
Bakgrunden som civilingenjör inom design och produktutveckling gjorde att hon sökte och fick ett exjobb inom interaktionsdesign. Uppgiften var att undersöka hur man kan styra ett obemannat markgående fordon.
–Det innebar allt från att identifiera användningsområden genom att följa med den faktiska användaren, det vill säga soldaterna, ute på fält, till att slutligen utveckla en prototyp för ett styrdon.Diana beskriver exjobbsprocessen som både lärorik och inbjudande.
–Mina handledare på FOI var fantastiska. De har alltid varit engagerade och tillgängliga. Redan tidigt fick jag ett stort förtroende. Mina idéer och tankar om designmetoder togs glatt och entusiastiskt emot. Samtidigt fick jag lära mig mycket om Försvarsmakten och försvarssektorn.Kollegorna är därtill både trevliga och kunniga, och ofta uppstår intressanta diskussioner i fikarummet.
–Det fina med FOI är att alla sitter på någon form av spetskompetens i kombination med att alla gärna vill dela med sig av sin kunskap. Jag har exempelvis lyckats få ihop deltagare till en workshop genom ett samtal vid kaffeautomaten.Idag jobbar hon som forskningsingenjör på avdelningen för ledningssystem hos FOI.
–Det är väldigt givande och kul. Jag gör allt från att skapa brädspel i forskningssyfte, springa runt med soldater ute på fältet och skriva rapporter på kontoret, till att representera FOI och Sverige på internationella konferenser. En minst sagt dynamisk arbetsplats.–Det känns viktigt att veta att jag varje dag på jobbet bidrar med min kunskap och min erfarenhet för att Sverige ska ha ett säkrare försvar – idag, imorgon och om 20 år. Man går till jobbet varje dag med vetskapen att man är en av pusselbitarna som bidrar till en säkrare värld. Det är en mäktig känsla!
Under sitt exjobb på FOI utvecklade Charles Perring ett brädspel utformat för att skapa diskussioner om aktuella frågor, till exempel om informationskrig. Han fick stor frihet att skapa spelet efter eget huvud.
Charles Perring genomförde sitt masterprogram “Utveckling av system för försvar och säkerhet” på Försvarshögskolan (FHS). I samarbete med FOI innebar hans exjobb att utveckla ett slags brädspel, som ska kunna användas i utbildningssyfte.
–Spel är egentligen ett annat begrepp för en strukturerad och scenariobaserad diskussion, utformad för att stödja beslutsfattare, säger Charles.–Jag fokuserade uppsatsen inom området påverkansoperationer och informationskrig. Syftet där är att sprida kunskaper kring hur en fiende kan försöka påverka ens förmåga att ta vettiga beslut – till exempel när det gäller val eller informationskriget i Ukraina. Det är sådant som de svenska myndigheterna måste tänka på och bemöta, säger Charles.Han, som har 15 års erfarenhet inom IT och krishantering, tycker att FOI erbjuder en spännande och fri arbetsmiljö.
–Jag fick ett uppdrag som jag kunde utforma enligt mina personliga intressen och min kompetens. FOI gav mig stor frihet att använda alla kunskaper jag hade fått genom masterprogrammet.Han hade två handledare, en på FOI och en på FHS, med var sitt ansvarsområde: Spelutvecklingen och akademisk forskning. På detta sätt kompletterade handledarna varandra på ett bra sätt, menar Charles.
–En stor fördel är också att man arbetar tvärvetenskapligt och att FOI:s medarbetare har djupa kunskaper på många olika forskningsområden. Det finns alltid någon i närheten som kan hjälpa och bidra med sina kunskaper eller kontakter.Detta erbjuder enligt Charles en atmosfär där alla samverkar och bidrar till att forskningen blir allt mer intressant och relevant. Vilket är extra viktigt i dessa oroliga tider, där desinformation och ryktesspridning har blivit effektiva vapen.
–Det här är något som är under snabb utveckling i vårt samhälle. Man sitter i informationsbubblor utan att veta hur informationen har hamnat i bubblan eller hur man tar sig ur bubblan för att få annan information. Så FOI:s forskning är av största vikt för en säkrare värld – och jag har känslan att mitt exjobb bidrog till forskningen inom området.
Hur får man en drönare att självständigt följa efter en inkräktande drönare? Anna Hanströms och Jet Verheijs exjobb gav svaret.
Anna och Jet studerade till civilingenjörer på LiU, Linköpings universitet, med inriktning mot signal- och bildbehandling och kände till FOI från mässor och seminarier. FOI lockade med någonting konkret, att få göra skillnad på riktigt.
– Det känns viktigt att kunna bidra till att Försvarsmakten får bättre teknik som räddar liv. I utlandsuppdrag kan soldater till exempel lättare upptäcka minor. Det går att direkt sätta det FOI gör i ett sammanhang på nationell nivå på ett annat sätt än när man är på ett företag som bara arbetar med en liten komponent, säger Anna.
Anna och Jet fastnade för ett av exjobben i FOI:s katalog där uppdraget var att utveckla en drönare som autonomt kan följa efter en inkräktande drönare. Men att göra exjobbet skilde sig mot processerna på universitetet. Nu fanns inte längre steg-för-steg-instruktioner eller detaljerade anvisningar. I stället var ramarna fria och möjliga angreppssätt fler.
Men det började inte bra.
– Vårt exjobb var från början på tok för stort. Men efter att ha diskuterat med flera personer på FOI så gjorde vi avgränsningar. Det var i sig en jätteviktig lärdom som gjorde att jag utvecklades, säger Anna.
– Vi kom fram till att allt tar längre tid än vad man tror, säger Jet.
"Vi har kunnat knacka på var som helst för att få hjälp"
Anna och Jet betonar båda två betydelsen av det stöd de fick från både kollegor och handledare.
– Vi har haft så bra handledare! Men vi har också kunnat knacka på var som helst inom FOI och människor tar sig tid. Vi känner att vi verkligen är med och hjälper till. Det fanns ett stort engagemang från många delar inom FOI, säger Jet.
– Vi fick göra mycket själva men de har varit ett bra bollplank och knuffat oss i rätt riktning när det behövdes, säger Anna.
Idag är både Anna och Jet anställda på FOI.
Vägen mot den autonoma drönaren var långt ifrån spikrak. När det var dags för det avslutande fälttestet var osäkerheten fortfarande stor om drönaren skulle agera som planerat.
– Det var make it or break it. Det var tvunget att funka till hundra procent. Men när vi såg vår drönare vända sig om, sikta in sig på den inkräktande drönaren och ta fart – det var så häftigt. Den fungerade till 100 procent.