Möt tidigare exjobbare

På FOI arbetar vi aktivt för att erbjuda studenter exjobb. Exjobb är dessutom ett sätt att hitta våra blivande experter. Som student får du en inblick i vår verksamhet och bidrar samtidigt med din kompetens till vår forskning.

Här kan du läsa intervjuer med studenter som genomför eller har genomfört sina examensarbeten hos oss. Klicka på de vita nedåtpilarna under varje fotografi för att läsa mer.

Man utomhus

Med en civilingenjörsexamen från KTH i botten valde Robin Dahlkvist en masterutbildning inom datologi med inriktning visualisering och grafik.

När FOI:s exjobbskatalog hamnade i Robins händer av en slump blev han överraskad över hur många intressanta och coola uppsatsämnen det fanns att välja på.

Det ledde till ett exjobb på FOI, på Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC), en världsledande simuleringsanläggning för bemannad luftstrid, många-mot-många.

Exjobbet handlade om att ta fram en immersiv (uppslukande) lösning för flygsimulatorer med XR-teknik, och att undersöka möjligheter, begräsningar och nytta. XR är ett samlingsnamn för alla teknologier som kan räknas som immersiva, exempelvis Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR).

– Jag blev snabbt väldigt fascinerad av hur man kan skapa illusioner för hjärnan och hur man kan stimulera sinnena att tro att man är på någon annan plats än där man är med hjälp av den senaste XR-teknologin, berättar Robin.

Kortfattat undersökte han hur två olika typer av flygsimulering uppfattas av piloten. Den ena simuleringen är byggd med VR-teknik och den andra med en teknik som blandar VR med verklighet. Det kan till exempel handla om att händerna är virtuella eller verkliga.

– När jag började mitt exjobb tänkte jag att det mest var tekniskt inriktat, men ganska snart förstod jag att det handlade minst lika mycket om psykologi i mitt fall. Hur får du till exempel en person att känna att hen äger och kan kontrollera ett par virtuella händer?

Trots att Robins handledare slutade på FOI när exjobbet bara var klart till hälften, känner han inte att han lidit brist på stöd.

– Det finns så många kunniga människor här. Utan att överdriva kan jag säga att minst tio personer har kunnat hjälpa mig när jag har behövt diskutera något. Stämningen är väldigt generös och vänlig. Och humoristisk!

Robins examensarbete tog lite längre tid än han först räknat med.

– Det blev lite stressigt men det var extremt lärorikt. Två saker jag tar med mig är att man aldrig kan planera för mycket och att det är väldigt bra att våga testa sina idéer.

Idag är Robin anställd som forskningsingenjör på FLSC och fortsätter utveckla de visuella delarna i flygsimuleringar.

Kvinna i labb

Frida Jonsson har alltid gillat att plugga och särskilt favoritämnena biologi och kemi. Därför sökte hon till en civilingenjörsutbildning inom bioteknik vid Umeå universitet direkt efter gymnasiet.

–Jag har pluggat en medicinsk inriktning med fokus på att utveckla nya labbtekniker. En kompis som jobbade på FOI tipsade mig om möjliga exjobb, men jag trodde att jag hade ”fel” bakgrund. Nu har jag lärt mig att det finns hur många olika kompetenser som helst på FOI, säger hon.

Frida Jonsson gjorde sitt exjobb på avdelningen för CBRN-skydd, där forskningen är inriktad på att avvärja kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. I hennes fall handlade det mot att hitta ett motmedel mot kemiska och biologiska stridsmedel.

–Vi försöker förstå mekanismerna bakom hur virus fungerar och testar att mutera proteiner som kan påverka infektiviteten (sprida smittan vidare). Mycket handlar om handpåläggning, alltså praktiskt arbete i labbet, och det är många tester innan man hamnar rätt, säger hon.

Frida Jonsson blev positivt överraskad av det öppna arbetsklimatet på FOI. Hon blev direkt en del av projektets gemensamma möten och arbetsgruppen hjälpte till när hon behövde råd.

–Jag gillar problemlösning och att tänka själv. Min handledare satt i rummet intill och han var duktig på att puffa mig i rätt riktning när jag behövde hjälp. Vi hade också gemensamma möten där man kunde kan lyfta stort och smått. Bara att lyssna på supersmarta människor lärde mig massor, säger hon.

Hon upptäckte också under exjobbstiden att det är roligare att rota i gammal forskning än hon tidigare hade trott.

–Under studietiden hatade jag att rota i gamla forskningsartiklar, men nu kände jag ett helt annat engagemang. Jag har även upptäckt storheten med enzymkinetik. Ett råd är att inte vara alltför kategorisk med vad man vill göra efter studierna. Du kan överraska dig själv!

I dag har hon en projektanställning på FOI och arbetar vidare med en annan del av sitt exjobb.

–Vi stötte på en del utmaningar i mitt exjobb eftersom vi använde helt nya metoder, men vi stärkte den grundläggande hypotesen, som är att det humana proteinet är en viktig del i virusets infektionscykel, säger Frida Jonsson, som hoppas kunna jobba kvar på FOI de närmaste åren.

–Här lär jag mig hela tiden något nytt!

Sofia Bergström

Det är många företag och myndigheter som vill presentera sig för de blivande civilingenjörerna vid Linköpings universitet. Men problemet, enligt Jens Grundmark, som numera är anställd som forskningsingenjör på FOI, är att presentationerna är till förväxling lika.

–Många företag visar enbart upp organisationsscheman. När jag gick på lunchföreläsningar på jakt efter ett exjobb var det bara FOI som sade något intressant, bland annat om sina insatser i Afghanistan, säger han.

När han sedan bläddrade i exjobbskatalogen och hittade ett projekt med inriktning mot drönare bestämde han sig för att söka. Jens Grundmark har inte bara läst teknisk fysik och elektrofysik, utan även extra kurser inom styr- och reglersystem.

–Jag tycker det är coolt med robotar och hur man styr dem med olika system och sensorer.

Han blev kallad till intervju på FOI inför exjobbet, som mer specifikt handlade om att hitta en ny metod för att blända drönare med laser för att hindra dem från att ta bilder.

–Det var som en anställningsintervju och de ställde ganska svåra frågor. Nu i efterhand förstår jag att de ville ta reda på att jag var intresserad av ämnet och öppen för olika lösningar, säger Jens Grundmark.

Han gjorde sitt exjobb på enheten för elektrooptiska system mitt under pandemin och med restriktioner som följd.

–Jag fick ett kontor och ett labb att jobba i, men jag fick inte besöka fikarummet. Trots att handledaren inte alltid var på plats fungerade det jättebra och han svarade så fort han kunde, säger Jens Grundmark och tillägger:

–Det häftiga med exjobbet är att det inte finns något facit, utan det är du själv som måste komma fram till olika lösningar.

På frågan om exjobbet visade att laser verkligen kan stoppa drönare svarar han både och.

–Just det här specifika sättet att använda laser på kan bli lite kostsamt, men jag visade att det kan fungera och vilka de tekniska utmaningarna är.

I dag är Jens Grundmark anställd på den enhet där han gjorde sitt exjobb och själva ansökningsproceduren gick mycket snabbt den här gången.

–Jag skickade in min ansökan och dagen efter ringde chefen upp och sa ”vad roligt att du hörde av dig”. Jag trivs väldigt bra eftersom jag gillar att gräva ner mig i olika problem. Det ger mig snarare energi än tvärtom!

Andreas Brorsson

Mathilde Jarlsbo tog sin kandidatexamen i kriminologi på Lunds universitet 2019 och sin masterexamen med inriktning på riskhantering i samhället på Karlstad universitet 2021. En av kurserna på grundutbildningen läste hon på Försvars­hög­skolan – Ledarskap under påfrestande förhållanden. Det var då hon fick upp ögonen för möjligheterna att göra sitt exjobb på FOI.

– FOI:s information var lätt att hitta och de fanns många ämnen jag tyckte var spännande och intressanta.

I sitt exjobb Kortsiktiga lösningar på långsiktiga problem. Om ansvar vid automatiserad körning undersöker Mathilde förhållandet mellan automatiserad körning och rättskipning vid en eventuell olycka eller ett brott.

– Vårt rättssystem bygger ju på att vi är rationella varelser som kan ställas till svars för våra handlingar. Hur gör vi då om det är ett system som begår en brottslig handling och/eller orsakar skada?

Att tillhöra en generation som är född in i en digitaliserad värld förpliktigar, menar Mathilde Jarlsbo.

– Det känns som mitt ansvar att också undersöka baksidan av alla de här fantastiska möjligheterna som digitalisering ger oss. Vilka blir de samhälleliga konsekvenserna av den här innovativa tekniska utvecklingen?

Mathilde kände sig genast hemma i den tvärvetenskapliga miljön på FOI. Hon upplevde organisationen som välkomnade, lyhörd och inkluderande.

– Min handledare var mycket intresserad av mitt ämne och väldigt peppande. Han var lyhörd för mina förslag och underlättade för mig att bli inbjuden i olika sammanhang. Jag kände att de tog ämnet på allvar. Den känslan finns kvar nu när jag är anställd och jag värdesätter FOI:s tvärvetenskapliga inriktning.

Efter några år som samordnare på Polismyndigheten arbetar Mathilde idag som analytiker på FOI på enheten Asymmetriska hot under avdelningen Försvarsanalys. Hon fortsätter att titta på hur digitalisering och teknikutveckling förändrar säkerhetsaspekter i samhället.

– Det är en intressant tid där vi på flera olika sätt behöver förhålla oss till ny teknik och digitalisering. FOI:s vision är att forska för en säkrare värld. I det har jag känt mig hemma från dag ett.

Två kvinnor och en drönare

Efter två år på civilingenjörsutbildning med inriktningen medicinsk teknik
vid Linköpings universitet valde Emil Karlsson att fördjupa sig inom material­utveckling. Han kände direkt att han hade hittat hem. När det blev dags för
exjobb beslutade han sig för att göra det på FOI:s avdelning Vapen, skydd
och säkerhet i Grindsjön

– Jag är fascinerad av hur man kan förändra olika material och få fram nya egenskaper. På FOI finns så många olika projekt att det bara kliar i fingrarna att sätta igång. Här får jag verkligen jobba med mitt intresse, säger Emil.
Exjobbet handlar om att skriva ut krut i en 3Dskrivare, som sedan kan användas i raketmotorer.

– Utmaningen med krut är att det självantänder vid 200 grader och vanligtvis används plast i processen, vilket skulle bli en explosiv kombination. Därför har jag försökt ersätta krutet med ett ämne som har liknande egenskaper, berättar han.

Under exjobbstiden har Emil bland annat fått kunskaper i explosionsteknik, ett ämne som inte erbjuds på universitetet, och lärt sig vikten av att planera sin forskning.

– Jag har haft två handledare, en här i Grindsjön och en på universitetet. Det har bara varit att ringa så fort jag behövt hjälp, men jag har också lärt mig att planera ett stort arbete på ett sätt som jag aldrig har behövt göra tidigare. Det här ämnet kan man vrida och vända på hur mycket som helst så man måste begränsa sig.

I slutrapporten kom han fram till att det inte fungerar att ersätta krutet med just den plast som han använde, men han är övertygad om att det kommer att gå vägen i framtiden.

– Det har varit spännande att arbeta så nära verkligheten och jag tror att mitt exjobb bidrar med ytterligare en pusselbit. På universitetet befinner man sig i något av en akademiker­bubbla och det här passar mig bättre. Trots att vi jobbar med allvarliga saker är det här en härlig arbetsplats med trevlig stämning. Och vad gäller materialutveckling är möjligheterna oändliga. säger Emil

Två kvinnor och en drönare

Jennifer Silander gjorde sitt exjobb på FOI i samband med masterutbildningen i materialvetenskap och nanoteknologi på Linköpings universitet.

Exjobbet En studie av optiska och strukturella egenskaper hos spinnbelagda V2O3 tunnfilmer på safirsubstrat handlade om att utveckla och optimera funktionen av en optisk brytare för infraröda våglängder.

Den optiska brytaren har formen av en tunnfilm som exempelvis kan appliceras på ett fönster. Målet kan då vara att maximal värmestrålning från solen ska släppas igenom vid kallt väder och vid varmt väder ska maximal värmestrålning stängas ute.

Redan när Jennifer började på masterprogrammet visste hon att hon ville till FOI. Då hade hon under en paus i universitetsstudierna hunnit utbilda sig till soldat i Försvarsmakten och också arbetet som soldat i två år.

– Jag hade ”span” på FOI:s exjobbskatalog redan året innan och blev väldigt glad över att det område jag ville ägna mig åt fanns kvar när jag sökte. Det passade verkligen bra ihop med vad jag hade studerat på universitet.

Att fysik blev Jennifers akademiska vägval hänger ihop med hennes intresse för hur världen fungerar.

– Fysik är ett väldigt bra sätt att förklara en hel del av världen på, och fysik var något jag förstod mig på tidigt. När jag skulle välja masterutbildning visste jag att materialvetenskap är min grej. Det är så mycket som händer där och som man kan bidra med i världen inom det området som är positivt.

Exjobbstiden på FOI har lärt henne att det är viktig att ha ett öppet sinne, att inte förvänta sig en rak väg och att vara beredd att ompröva beslut.

– Framför allt tycker jag att exjobbet innebar en personlig utveckling. Man förstår att det är man själv som måste driva arbetet framåt och att det är de egna idéerna som leder fram till ett resultat. Till slut kommer man ut på andra sidan med större självförtroende.

Till sin hjälp hade hon en intresserad och peppande handledare och en miljö med högt i tak när det gäller forskningsfrågor.

– Det går att fråga om allt man behöver, säger Jennifer.

Idag är hon anställd som forskningsingenjör på FOI, på avdelningen för Telekrig under enheten Signaturer.

– Jag känner ”wow!” Det är häftigt att jobba med att utveckla Försvarmaketens förmågor.

Senast uppdaterad: 2024-04-26