Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

24 februari 2017

A2/AD och kontrollen över Östersjön

På FOI startar nu ett forskningsprojekt om Anti-Access/Area Denial (A2/AD) - eller fysiska avreglings­zoner – ett numera ofta diskuterat militärt begrepp för när länder vill ha ett lokalt överläge, eller förmåga att hålla en tänkt motståndare på avstånd.

Sjömålsrobot skjuts över skog

Genom återinförandet av Kustrobot 15 kan Försvarsmakten skjuta från land mot mål till sjöss på stora avstånd. Bild:FMV

Fenomenet handlar om både avskräckning och krigföring. Det är lika gammalt som krigföringen själv, men har utvecklats i takt med att vapen­systemen har blivit mer komplicerade och fått längre räckvidd. Från början var begreppet A2/AD en amerikansk tolkning av Kinas ökade militära förmåga och ambitioner i sitt geografiska närområde. Numera används A2/AD som ett samlings­begrepp som handlar om förmågan att genom ett nätverk av sensorer och långräckviddiga robotvapen förneka en militär motståndare tillträde eller tillgång till ett geografiskt område. A2/AD-förmågan kan också användas för att ställa ultimatum eller utöva påtryckningar i en lågintensiv konflikt.

Långa verkanskedjor

Idag används termen ofta för den militära kapacitet Ryssland byggt upp i Kaliningrad, runt S:t Peterburg, och delvis också på Kolahalvön, en A2/AD-kapacitet som även kan vara flyttbar till andra områden. Det är fortfarande osäkert hur mycket rysk A2/AD-förmåga påverkar läget kring Östersjön i olika tänkta scenarier. Det handlar om långa och komplicerade verkans­kedjor där alla delar måste vara övade och fungera ihop, från sensorer, ledningssystem och logistik till personal, plattf­ormar, datalänkar och robotar. Alla dessa måste samverka smidigt och integrerat för att verklig A2/AD-förmåga ska uppnås.

– Vi försöker skapa en bättre bild av systemens möjligheter och begränsningar, vilka de operativa konsekvenserna kan vara av att systemen finns runt Östersjön och vilka mot­åtgärder som kan vara lämpliga för svenskt vidkommande, säger Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.

– Man kan också illustrera komplexiteten med en så enkel variabel som avstånd, konstaterar Robert Dalsjö. Effekten av sensorer och vapen är ju avtagande med sträckan. Svårigheten att hitta och att träffa rörliga mål ökar med avståndet. Dessutom skapar jordens krökning radarskugga på låg höjd bakom horisonten. Om avståndet blir längre, blir också den som utsätts för ett angrepp förvarnad tidigare. Det ger möjlighet både att flytta på ett eventuellt mål och att bekämpa angreppet. Det finns stora möjligheterna att begränsa system­effekten och att finna taktiska lösningar som minskar effekten av A2/AD i vår närhet.

– I det här projektet samverkar FOI:s experter på vapen och sensorer med såväl operations­analytiker som säkerhets­politiska analytiker, det ger oss unika möjligheter att göra riktigt vassa analyser, avslutar Robert Dalsjö. En första avrapportering från A2/AD-projektet kommer under hösten.