Ett nytt Arktis växer fram

Nu i maj 2017 möts Arktiska rådets medlemmar i Alaska. På dagordningen står frågor om klimat och energi­utvinning utifrån nya rapporter om en allt snabbare isavsmältning.

En rad statliga och icke-statliga aktörer intresserar sig alltmer för Arktis, samtidigt som den senaste kunskapen pekar på ett isfritt Arktis sommartid inom några decennier. De nya förut­sättningarna växel­spelar med den globala geopolitiska utvecklingen. Ekonomiska och militära intressen får allt större betydelse för Arktis.

– Det geopolitiska klimatet har försämrats, säger Niklas Granholm, forskningsledare på FOI. Rysslands annektering av Krim och det pågående kriget i östra Ukraina samt exempelvis USA:s signaler om en tuffare linje gentemot Nordkorea och Syrien påverkar stormakternas syn på Arktis. Även Kina flyttar fram positionerna och kommer sannolikt att försöka dra långsiktiga fördelar av dynamiken i Arktis.

De tre stormakterna Kina, Ryssland och USA har olika strategier och handlingslinjer för Arktis. De nationella intressena i Arktis skiljer sig åt och påverkar respektive lands politik för regionen.

– Ryssland har omfattande planer för utvecklingen av Arktis som nu sätts i verket. På listan står utbyggnad av infrastruktur för energi- och mineralutvinning, sjöfart samt militär förmåga, konstaterar Niklas Granholm. De militära planerna utvecklas relativt väl medan den ryska energisektorn utmanas av låga priser.

Kinas bilaterala relationer med kuststaterna runt Norra ishavet är avgörande för kinesiskt inflytande på utvinningen av naturresurser. Kinas naturveten­skap­liga satsningar i Arktis kommer att fortsätta. Arktis är en arena där Kina kan framställa sig som en ansvars­tagande internationell aktör. Kinas försök att få tillträde till Grönland och Island genom olika samarbetsprojekt ökar dock misstron bland andra statliga aktörer i Arktis, i synnerhet i väst.

USA har en avsevärd potential att påverka utfallet av utvecklingen i Arktis. USA:s strategiska dagordning är lång och skiftande, men Arktisfrågorna är viktigare än tidigare. Den långsamma ratificerings­processen för FN:s havsrätts­konvention (UNCLOS) och den utdragna anskaffningen av nya isbrytare är två exempel på faktorer som påverkar USA:s internationella inflytande i Arktisfrågorna negativt. Samtidigt är strategi- och policy­utveckling bättre underbyggd av vetenskapliga analyser, strategier och policydokument än för fem år sedan.