12 mars 2018

Elektroniken gör samhället sårbart för antagonistiska attacker

Att slå ut mobilnät, trafiksignaler eller radio- och TV-sändningar har blivit ett allt vanligare inslag i internationella konflikter. Militärt telekrig har i decennier varit ett effektivt medel för att skaffa sig ett övertag på slag­fältet. Men detta och andra anta­gonist­iska elektro­magnetiska hot har blivit en realitet att förhålla sig till även för civilsamhället.

Störsändare

Två civila störsändare. Foto: FOI.

På uppdrag av MSB har FOI genomfört ett flertal projekt kring elektromagnetiska hot (EM-hot). Sådana består dels av störsändare som kan dränka informationen på en kommunikations­kanal med brus, dels av mikrovågs­vapen som idag utvecklas av ett flertal försvarsmakter. EM-hot kan ibland liknas vid cyberhot, men verkar direkt mot hårdvaran med elektromagnetisk strålning. De kraftigare varianterna kan slå ut många olika typer av elektronik, även sådan som inte kommunicerar eller behandlar datamängder.

Det civila försvaret oförberett

Målet med de nu aktuella uppdragen är att öka kunskapen om samhällets sårbarhet för avsiktliga EM-attacker från främmande makt, terrorister eller kriminella, så kallade antagonistiska EM-hot. Det är en del av återuppbyggnaden av det civila försvaret.

– Senast vi hade ett starkt civilt försvar var inte de elektromagnetiska hoten av den dignitet som de är idag. Parallellt med att elektronik har introducerats i allt fler samhälls­funktioner, har det blivit lättare att få tag på störsändare som visserligen är förbjudna i Sverige. Dessutom kan den som vill bygga enklare mikrovågsvapen finna gott om information på internet om det, säger Sten E Nyholm, forsknings­ledare vid FOI och ansvarig för ett par av projekten som FOI genomfört på uppdrag av MSB.

Samhällets växande beroende av elektroniska kommunikations-, kontroll-, övervaknings- och säkerhets­system har ökat sårbarheten. Industriella styr- och regler­system sköter elproduktion, vatten­försörjning, avlopps­hantering och trafik­signaler som reglerar väg- och spårtrafik. Även samhällets kommunikations­­system såsom radio, TV och internet är beroende av elektronisk apparatur.

– Just nu är nog det största hotet att kriminella, terrorister eller subversiva element skulle använda enklare EM-hot för sina syften. Men vid ökande spänningar i Sveriges när­område blir hotet från kvalificerade militära antagonister med avancerade EM-hotsystem mycket allvarligare, säger Sten E Nyholm.

Vägledning för analysarbete

Arbetet som FOI gjort för MSB:s räkning beskriver hur de elektromagnetiska hot­systemen skulle kunna användas och vilka som kan tänkas använda dem. Arbetet omfattar även en vägledning för vad man ska tänka på när man ska identifiera risker och sårbarheter hos denna typ av hot. Fokus för arbetet har varit att få verksamhetsägare inom myndigheter, landsting, länsstyrelser, kommuner och bolag med uppgifter inom civilförsvaret att inkludera de elektro­magnetiska hoten i de risk- och sårbarhets­analyser som de är ålagda att ta fram.

En del av det material som tagits fram i FOI:s studier av elektromagnetiska hot mot samhällsviktig civil verksamhet och kritisk infrastruktur har publicerats på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Där finner du även filmade seminarier om elektromagnetiska hot.

Följande fem strategier är viktiga för att skydda sig mot EM-hot:

  • Informationsbegränsning: Begränsa öppen tillgång till information som kan användas för ett EM-angrepp.
  • Trådburet för viktiga förbindelser: Använd inte trådlös kommunikation i verksamhets­kritiska system!
  • Skydda med avstånd: Ju längre bort från det skyddsvärda systemet en avspärrning eller ett staket finns desto mindre blir verkan av EM-hotet.
  • Skalskydd: Installera skärmande skal runt känslig utrustning.
  • Transientskydd och filter: Sätt transientskydd och filter på kablar och kabelingångar.