Ryssland ser Kaukasien som sin intressesfär

Ryssland ser Kaukasien som ett nyckelområde i förhållandet till västvärlden och Mellanöstern. Därför är den ryska militära närvaron hög och lokala konflikter används för att behålla berörda stater i ett konstant tillstånd av ryskstyrd instabilitet.

Det skriver FOI i en rapport som lämnats till Försvarsdepartementet.

Kaukasien, vars norra del tillhör Ryssland och södra del ligger mellan Kaspiska och Svarta haven – länderna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien – är gränsland mellan Europa och Asien, likväl som mellan kristendom och islam.

Regionen omges av tre stormakter – Ryssland, Turkiet och Iran. Av dessa är det dock enbart Ryssland som har militära baser och är redo att agera militärt inom regionen, enligt FOI:s forskare. Det yttrar sig i en militär närvaro som är överdimensionerad för regionen, men också i viljan att underblåsa lokala konflikter, som den mellan Georgien och utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien samt mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach.

– Konflikterna kring de självutropade, i praktiken ryskstyrda, utbrytarregionerna håller Georgien sysselsatt, och gör att landet inte kan gå med i Nato. Konflikten om Nagorno-Karabach tvingar Armenien och Azerbajdzjan att hålla sig väl med Ryssland, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI som tillsammans med Erika Holmquist och Johan Norberg skrivit rapporten.

I Nordkaukasien motiveras den höga militära närvaron även med en dominoteori, kopplad till Tjetjenien.

– Moskva befarar att om Tjetjenien, som under 1990-talet bedrev självständighetskamp, skulle tillåtas bryta sig ur, så skulle såväl andra republiker i Nordkaukasien som andra muslimska områden i Ryssland, främst Tatarstan, kräva självständighet, säger Jakob Hedenskog.

Kaukasien i första hand en rysk intressesfär

Ytterligare ett skäl till den starka ryska militära närvaron är att regionen av Moskva ses som förlängning av Mellanöstern. Baserna i Armenien och på ockuperad mark i Georgien ger Ryssland militär närhet till nuvarande och framtida konflikter i den regionen. Turkiet och Iran tycks ha accepterat att Kaukasien i första hand är en rysk intressesfär, enligt Hedenskog.

– Turkiet har visserligen en nära relation med Azerbajdzjan men turkarna saknar permanent militär närvaro. Iran vill i första hand utveckla det ekonomiska utbytet och exportera energi efter att sanktionerna mot landet försvann, säger han.

Efter Rysslands krigföring i Ukraina hyser inte heller väst något större intresse av att ytterligare irritera Ryssland i dess närområde, enligt rapporten. Men de olösta konflikterna utgör dock en källa till oro i regionen och skulle kunna påverka omvärlden.

– Ryssland har sålt stora mängder vapen till både Azerbajdzjan och Armenien, så ett eskalerande av striderna kring Nagorno-Karabach, såsom skedde senast 2016, skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Det går inte heller att utesluta att de långvariga, olösta konflikterna i Georgien kan blossa upp igen, säger Jakob Hedenskog.

Däremot tror han inte att vi får se en storskalig rysk invasion i syfte att återta före detta sovjetiskt territorium.

– Ryssland är redan ett stort land och är inte intresserat av att ockupera nya landområden. Men ryssarna vill styra och dominera i sitt närområde, i det man betraktar som sin exklusiva intressesfär.