Ett krig i medieskugga
Kriget i Jemen har pågått under lång tid och riskerar att fortsätta. Externa aktörer såsom Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Iran har blandat sig i konflikten i landet och därmed förvandlat ett lokalt inbördeskrig till ett regionalt storkrig. En ny rapport från FOI analyserar läget i landet som är ett offer för sitt strategiska läge.
En huthi-rebell inspekterar förödelsen i Sanaa efter ett bombanfall. Foto: AFP.
Sedan Saudiarabien och Förenade Arabemiraten intervenerade militärt i Jemen 2015 har situationen i Jemen kraftigt försämrats och lett till en humanitär katastrof. Minst tre miljoner innevånare är på flykt från sina hem och närmare 80 procent av Jemens 22,5 miljoner innevånare är i behov av humanitärt bistånd.
– Den humanitära krisen i Jemen är enorm och beskrivs av FN som den värsta i världen. Förnödenheter har svårt att nå fram på grund av luft- och sjöblockader. Ett pågående angrepp på hamnstaden Hudaida, som är livlina för cirka 70 procent av befolkningen, riskerar att förvärra krisen ytterligare, säger Samuel Bergenwall, forskare på FOI, som har skrivit rapporten.
Långvarig konflikt
Sedan 2004 har konflikten mellan den huthiska rebellrörelsen och centralregimen i Jemen pågått av och till. Kriget eskalerade efter att huthierna 2015 intagit huvudstaden Saana och stora landområden i de södra och östra delarna av landet. Då lät reaktionen från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten inte vänta på sig. Länderna, som hävdar att Iran står bakom huthierna, bildade en koalition med ett tiotal arabiska och afrikanska stater. Med stöd från Storbritannien, Frankrike och USA påbörjade koalitionen en militär intervention i mars 2015 för att återinsätta den jemenitiska regeringen och förhindra ett ökat iranskt inflytande.
Under interventionens första år nådde koalitionen vissa framgångar, men idag kontrollerar huthierna de delar av landet där 80 procent av befolkningen bor. Huthierna har fått ökad militär förmåga, delvis på grund av vapen från Iran, och angriper kontinuerligt Saudiarabiens territorium med raketer.
– För att få ett slut på kriget måste koalitionens bombningar upphöra. Samtidigt måste huthiernas missiler mot saudiska städer och fartyg på Röda havet stoppas. Men situationen försvåras av att den nya saudiska kronprinsen Muhammad bin Salmans trovärdighet och makt hänger på att kriget uppfattas som lyckat, förklarar Samuel Bergenwall.
Krigsekonomi
Men även om dagens konflikter skulle få ett slut, riskerar nya konflikter att blossa upp. Jemens kust som vetter mot viktiga internationella sjöfartsleder gör att landet har stor strategisk betydelse. Bristen på en stark centralmakt liksom avsaknaden av en fungerande ekonomi, gör att flera lokala aktörer tjänar på att konflikten fortsätter.
– Det har uppstått en krigsekonomi där många aktörer gynnas av kriget. Samtidigt har alla försök till medling i konflikten från oberoende stater misslyckats. På längre sikt skulle det förmodligen krävas att oberoende fredsbevarande insatser, till exempel med FN:s blå baskrar, för att stabilisera landet, avslutar Samuel Bergenwall.