AI allt viktigare för militärt beslutsfattande

I framtida krig kommer artificiell intelligens (AI) att vara en lika naturlig del av ett försvar som artilleri eller bombflyg är i dag, visar FOI-studien Artificiell intelligens för militärt beslutsstöd.

AI är en central del i de flesta framtids­rapporter. Men för FOI är det ingen nyhet, redan 1983 skrev FOA (en av myndigheterna som senare blev FOI) den första rapporten i ämnet. Då handlade det i första hand om automatisk analys av data som samlats in vid flyg­övervakning eller ubåtsjakt. Men efter det kalla krigets slut, minskade försvars­forsk­ningen kring AI. De svenska styrkorna skulle i internationella insatser i första hand möta tekniskt svaga motståndare.

Men nu bedrivs flera stora AI-forsknings­projekt inom FOI. Ett av projekten tittar på former för hur AI bredare ska tas in myndig­hetens forskning. Som en del av detta har laboratorn Johan Schubert skannat interna­tion­ell forskningslitteratur för att lära var forskningsfronten finns i dag.

Undersökningen visar visserligen att det är civil teknik som leder utvecklingen, där vi ser allt från självkörande bilar till datorer som blir mästare i Jeopardy. Men att AI spridit sig inom alla delar av militären.

– Tillämpningarna är framförallt att analysera infor­mation för att få bättre koll på läget och att ge beslut­stöd genom att visa vad som händer i valet mellan olika alternativ. Målet är att förbättra och snabba upp besluts­fattandet, för att kunna agera och värdera bättre än mot­ståndaren. Den som kan ta snabbast beslut kan utmanövrera en jämlik och även en bättre motståndare, säger Johan Schubert.

Ibland bör AI-system ersätta mänskligt beslutsfattande

Det som leder till utveckling är den ökade mängden data som ett system kan hantera, vilket innebär att AI numera även ger bra beslutsstöd vid markstrider, där en kuperad terräng med hus och växter är betydligt svårare för en dator att analysera än luftrum och vatten.

Fortfarande är dock den mänskliga hjärnan mer flexibel och bättre på att hantera oväntade saker, därför blir systemens huvud­sakliga uppgift att stödja besluts­fattande. Men det finns tillfällen där AI-system kan eller bör ta över.

– Ibland ska så många beslut fattas på en gång att den mänskliga hjärnan inte hinner med, som när ett fartyg ska skydda sig mot en attack från flera missiler. Då kan automa­tiserade system ta bättre beslut. Vi ser också autonoma system på en lägre nivå, det kan till exempel handla om att ett obemannad plan automatiskt skickas i väg för att kolla ett larm från en sensor, säger Johan Schubert.

Den hetaste framtidsforskningen inom AI handlar om så kallad transfer learning, att lösa problem på ett sätt som närmar sig mänskligt beslutsfattande.

– AI fungerar bäst när det finns stora mängder data att ta stöd ifrån. Mänskligt besluts­fattande görs utifrån färre data. För att datorerna ska kunna ta beslut med hjälp av mindre data får de träna mot en simulerad modell. När verkligheten sedan ger ett fall med liten datamängd, så kan systemen ta stöd för erfarenheter från simuleringarna.

Något science fictionartad framtid, där robotar krigar, väntar dock inte, enligt FOI:s forskare.

– Framtidens krig kommer på ytan att se ut som dagens. Men operationerna lär bli bättre och effek­tivare, eftersom det blir lättare att göra rätt saker i rätt tid, avslutar Johan Schubert.