Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

12 mars

Kina en rymdmakt att räkna med

I en ny rapport från FOI beskrivs Kinas rymdförmågor och ambitioner med sitt rymdprogram.

Kinesisk raketuppskjutning.

Uppskjutning av satelliten Zhongxing-2D med bärraketen Chang Zheng 3B från Xichang den 11 januari 2019. Foto: Xinhua/Sipa USA.

Kina är i dag en av världens tre ledande rymdnationer och bedriver verksamhet inom alla de områden som karaktäriserar en rymdmakt. Att stärka den militära rymdförmågan är ett prioriterat mål. Därför samordnar Kina civil och militär rymdutveckling på ett mer omfattande sätt än många andra länder.

Rymdområdet var fram till mitten av 1980-talet en liten verksamhet i Kina. Men därefter har utvecklingen gått snabb, framförallt under 2000-talet.

– Tekniska framsteg, stora möjligheter till finansiering och statlig samordning gör att Kina kunnat driva väldigt ambitiösa rymdprogram, säger John Rydqvist som, tillsammans med Sandra Lindström, har skrivit rapporten Kinas rymdprogram och rymdförmågor. Kina kan idag ses som en rymdaktör som driver på och påverkar rymdpolicyutvecklingen i andra länder. Det är en global aktör som vi måste förhålla oss till. Att kunna övervaka rymden och hålla koll på kinesiska spanings- och underrättelsesatelliter samt vilken förmåga de tillför Kinas försvar är en förutsättning för att förstå deras kapacitet.

Allt fler privata företag kopplas in i den kinesiska rymdutvecklingen, nystartade inhemska likväl som uppköpta utländska företag. Rymdforskningen har viktiga civila inslag, som möjligheten att förbättra satellitnavigering eller kommunikation. Kina bedöms även kunna placera människor på månen och Mars inom 15-20 år. Men rymdförmågorna kan också användas militärt, som stödsystem för kommunikation, övervakning och underrättelseinhämtning.

– Kina har en starkare civil-militär integrering än andra länder, staten kan alltid begära att civila industrier ska samarbeta och bidra till militär utveckling. Den tanken finns även vid uppköp av utländska företag med relevant teknik inom rymdområdet, att den kapaciteten kan användas av den kinesiska staten, säger John Rydqvist.

Den snabba utvecklingen har lett till att Kina i dag har kapacitet till rymdkrigföring. Rymdkrig, som vi känner det i dag, handlar i första hand om att störa ut andra nationers rymdförmåga, eftersom den som har bäst kontroll i rymden också har bäst kontroll över luft-, mark-, hav- och beslutsstödsarenan.

– Primärt handlar det om att släcka eller manövrera ut andra satelliter. Däremot tror jag att rymdnationerna kommer att vara försiktiga med att skjuta på varandra i rymden, eftersom det skulle skapa rymdskrot som kan göra rymden oanvändbar för överskådlig tid.

I rapporten behandlar författarna också den oro som finns kring kinesiska samarbeten inom rymdområdet. Det är svårt att separera civilt från militärt i den kinesiska ledningsstrukturen, det går inte att hävda att en kinesisk organisation eller att en viss satellit endast är civil. Samtidigt erbjuder Kina intressanta forskningssamarbeten och finansieringsmöjligheter. Det är därför viktigt att ta med säkerhets-, försvars- och utrikespolitiska aspekter i sin riskanalys vid alla typer av samarbeten med Kina, speciellt inom rymdområdet där satelliter ofta kan nyttjas både civilt och militärt.

Bakgrund

FOI bedriver omvärldsbevakning och -analys inom rymdområdet, både för att lyfta upp möjligheter och för att identifiera potentiella risker, för såväl militär förmågeutveckling som för nationell säkerhet i Sverige. I rapporten om Kinas rymdprogram beskriver författarna mål, medel och utveckling inom rymdområdet i Kina. Att samarbeta med Kina inom rymdområdet kan medföra både möjligheter och risker vilket också uppmärksammas. Läs mer om FOI:s omvärldsbevakning om rymd på vår webbplats eller prenumerera på vårt nyhetsbrev om rymden.