Podcast: "Vi förväntar oss att den inre marknaden ska fungera även i kris."
Vilka krishanteringsmekanismer finns inom EU och vad betyder EU:s ökade fokus på beredskap och motståndskraft för Sverige, som nu bygger upp sitt totalförsvar på nytt? I det här avsnitt av podden Rapporterat pratar vi med Anna Wetter Ryde, forskaren bakom rapporten EU:s roll om krisen eller kriget kommer – hur bygger vi gemensam motståndskraft i EU?
Öppnas i nytt fönster.

Hur väl rustat är EU för att hantera allvarliga kriser som drabbar flera medlemsländer samtidigt? Och vad betyder EU:s ökade fokus på beredskap och motståndskraft för Sverige, som nu bygger upp sitt totalförsvar på nytt?
I detta poddavsnitt utgår samtalet från rapporten EU:s roll om krisen eller kriget kommer – hur bygger vi gemensam motståndskraft i EU? och ger en fördjupad bild av hur EU:s krishantering har utvecklats under de senaste decennierna. Finanskrisen, migrationskrisen, pandemin, energikrisen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har alla bidragit till ett fördjupat samarbete – särskilt när kriser hotar den inre marknaden.
I avsnittet diskuteras centrala mekanismer och strukturer för krishantering, såsom civilskyddsmekanismen, IPCR-processen och nya initiativ som HERA och IMERA. Tillsammans pekar de på en tydlig rörelse: från ad hoc-hantering till mer förberedda, institutionella lösningar. EU-kommissionens ökade fokus på beredskap och motståndskraft, inte minst efter Sauli Niinistös rapport om EU:s hotbilder, markerar ett skifte där även krig nu finns med i analysen – något som tidigare varit ovanligt i EU-sammanhang.
För Sverige innebär detta både möjligheter och utmaningar. Å ena sidan innebär ett fördjupat samarbete att nationellt handlingsutrymme delas med 26 andra länder. Å andra sidan är Sverige djupt beroende av fungerande europeiska leveranskedjor, även i kris och krig. Svensk beredskap kan därför inte längre planeras isolerat.
Ekonomisk politik och säkerhetspolitik i dag är tätt sammanflätade. För att bygga verklig motståndskraft – nationellt och gemensamt – krävs att Sverige fullt ut integrerar EU:s regelverk, processer och samarbeten i planeringen av det civila försvaret. Europas gemensamma motståndskraft är i slutänden också Sveriges.