Det som började som ett sätt att öka lokal, robust och hållbar livsmedelsproduktion har i Södertälje också varit till stor nytta när kommunen börjat jobba mer aktivt med beredskapsfrågor och hur man ska säkra måltidsverksamheten även i höjd beredskap eller krig, berättar Sara Seing, ansvarig för kommunens samlade måltidsverksamhet.

– Hållbarhet i normalläge skapar beredskap i händelse av kris och krig. Det är vår utgångspunkt, säger Sara Seing.

Sara Seing är också verksamhetschef för Matlust utvecklingsnod som startade 2015 med syfte att stötta hållbar livsmedelsproduktion och öka andelen ekologiska och närodlade livsmedel i kommunens verksamheter. Noden drivs i samarbete mellan kommun, näringsliv och akademi – med finansiering från statliga och europeiska fonder samt region Stockholm och länsstyrelsen i Stockholm.

På senare år har uppdraget vuxit. Det handlar inte längre bara om hållbarhet – utan även om försörjningsförmåga och beredskap.

När Södertälje kommun för fyra år sedan uppdaterade sin risk- och sårbarhetsanalys togs livsmedelsförsörjningen in som en central fråga. Analysen visade tydligt att kommunen behövde vara bättre förberedd för störningar i el, vatten, livsmedelstransporter och personalförsörjning.

Södertälje driver drygt 95 måltidsverksamheter: förskolor, skolor, äldreomsorg och stadshusrestaurang. Ambitionen är att dessa kök ska kunna fortsätta fungera även vid längre kriser.

- Just nu är det väldigt mycket som pågår. Vi planerar och gör inköp, tittar på olika lagringsalternativ och övar kontinuerligt. Målet är att ett krisläge ska upplevas så likt vardagen som möjligt för våra brukare säger Sara. Dessutom ser vi att vi inte bara behöver lagra för våra verksamheter utan även bygga upp en viss beredskap för alla som bor i kommunen.

Bland annat har man satsat på att köpa in gasol och utrustning för matlagning samt vattendunkar till vissa verksamheter som ska säkra tillgången till vatten i alla fall så lång tid det tar innan kommunen kan köra ut vatten till verksamheterna.

Avtal med lokala producenter

Ett annat nytt sätt att stärka beredskapen handlar om att upphandla lokala producenter som ska lagerhålla basvaror i närområdet. Målet är att säkra långsiktig tillgång till spannmål, baljväxter, frukt, nötkött- och mejeriprodukter lokalt. Men det finns flera utmaningar på vägen.

- Vi måste förhålla oss till lagen om offentlig upphandling och där finns det vissa begräsningar att just handla lokalt. Så just nu jobbar vi med jurister för att se hur vi kan utforma de här avtalen.

En annan utmaning när det gäller till exempel färskvaror krävs dessutom förskottsbetalningar och uppbyggnad av lokal logistik – ett område som hittills varit en svag länk i kommunen.

Södertälje är också med i projektet Lokal mat för lokala marknader, där flera kommuner samarbetar för att stärka primärproduktionen och förenkla vägen in i offentliga kök för mindre producenter.

Inom det har det bland annat genomförts en pilotupphandling tillsammans med Gnesta och Nykvarn, där kommunala kök får prenumerationslådor med lokalt producerade grönsaker och kött – baserat på tidigare inköpsmönster.

Behovsägarrådet – en ny arena för samordning

Sara Seing är också med som representant i Kunskapscentrum för livsmedelsberedskaps behovsägarråd där kommuner, myndigheter och aktörer med ansvar för livsmedelsförsörjning möts.

– Att träffa alla aktörer i behovsägarrådet var väldigt givande. Vi kunde diskutera både våra praktiska utmaningar och de frågor som lyfts nationellt. Samverkan är helt nödvändig om vi ska lyckas, säger Sara.

Södertälje har länge lyft behovet av att stärka hela kedjan av lokal förädling – från slakterier och förpackningsanläggningar till lager och logistik. Men hittills har det varit svårt att få gehör, inte minst på grund av höga kostnader och markbrist i en växande region.

– Världsläget har gett en ny förståelse. Det är först nu vi ser att fler inser att vi måste säkra maten – inte bara bostäderna.

Kommunen har också fått ett större anslag för att bygga upp de nya beredskapsavtalen – en satsning som inte hade varit möjlig utan återuppbyggnaden av det civila försvaret.

Arbetet i Södertälje visar att hållbarhet, lokal mat och beredskap inte är separata frågor – utan delar av samma system, säger Sara Seing.

– Genom att handla lokalt i vardagen stärks både miljön, ekonomin och förmågan att stå emot kriser. Vi måste öka den lokala produktionen av frukt, grönt, mejeri, kött och baljväxter – och vi behöver bygga infrastrukturen runt den. Det är en lång resa, men vi har börjat.