Hur sårbart är det svenska livsmedelssystemet för biologiska och kemiska angrepp – och vilka konsekvenser kan ett till synes begränsat angrepp få för samhällsekonomin? Det är frågor som nu står i fokus för forskningen inom Kunskapscentrum för livsmedelsberedskaps ekonomi-spår.

En del av arbetet handlar om att ta fram och analysera fiktiva scenarier där livsmedelssystemet utsätts för säga biologiska och kemiska angrepp, berättar forskaren Joel Karlsson. Syftet är att bättre förstå vilka krismekanismer som aktiveras – och vilka effekter de kan få, både direkt och indirekt.

– Det som intresserar oss är vad som faktiskt händer när någonting inträffar. Vilka mekanismer slår i gång i systemet, vilka gör det inte – och vilka konsekvenser får det för samhället?

Från attack till konsekvens

Arbetet tar sin utgångspunkt i ett antal exempel på tänkbara angrepp mot livsmedelskedjan. Bland de scenarier som diskuteras finns till exempel långsamverkande växtsjukdomar i spannmålsodling, djursjukdomar som mul- och klövsjuka eller afrikansk svinpest, kemiska angrepp mot livsmedelsproduktion samt spridning av zoonoser i industrin.

Gemensamt för scenarierna är att de direkta effekterna ofta är begränsade – men att följdverkningarna kan bli betydande.

– I många fall är det inte själva angreppet som orsakar de största problemen, utan de indirekta konsekvenserna. Handel påverkas, konsumentbeteenden förändras och export kan stoppas mycket snabbt, säger Joel Karlsson.

Analysen bygger på en schematisk kedja där en attack leder till ett utfall, som i sin tur aktiverar olika mekanismer och slutligen resulterar i effekter och konsekvenser för samhället. Organisation, ansvarsfördelning och hur händelsekedjor ser ut är avgörande för hur stora konsekvenserna blir.

Känsliga flöden och små marginaler

Livsmedelssystemet präglas av täta flöden och små lager, vilket gör det särskilt känsligt för störningar. Ett angrepp kan ske tidigt i kedjan, till exempel genom foder eller andra insatsvaror, eller senare i förädlings- och distributionsledet.

– Många delar av livsmedelsproduktionen saknar buffertar. Leveranser sker i fasta cykler och när något slås ut får man konsekvenserna direkt.

Ett exempel är foderförsörjningen till djurhållningen. Om foder kontamineras eller misstänks vara smittat kan produktionen stoppas, djur behöva avlivas och hela marknader påverkas – även om inga människor blir sjuka.

– Hör konsumenterna talas om ett angrepp kanske de slutar köpa en viss produkt. Samtidigt kan exportmarknader stängas över en natt när andra länder vill skydda sin egen produktion.

Ekonomiska analyser som beslutsstöd

En central del av arbetet är att analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika scenarier. Det handlar både om att beskriva vad som händer om inga åtgärder vidtas, och om att analysera effekterna av olika åtgärdsalternativ.

– Ekonomiska analyser är ett verktyg för att förstå vad som är viktigt att prioritera. Allting får ekonomiska konsekvenser, men frågan är var insatserna gör mest nytta.

Scenarierna utvecklas i dialog med kunskapscentrumets behovsägare, bland annat Jordbruksverket, och är tänkta att fungera som underlag för diskussion, analys och i förlängningen policyutveckling.

Ett växande kunskapsfält

Parallellt med scenarioarbetet genomförs också en litteraturöversikt för att tydliggöra vad begreppet livsmedelssäkerhet innebär och hur dess engelska översättning ”food defence” används internationellt. Även om frågan om livsmedelssäkerhet i kris fått ökad uppmärksamhet de senaste åren är området fortfarande under utveckling.

– Det finns inget helt etablerat ramverk ännu. Men i takt med att angrepp mot livsmedelskedjor har uppmärksammats internationellt har frågan seglat upp på agendan, säger Joel Karlsson.

Målet är att bidra med ökad kunskap om livsmedelssystemets sårbarheter – och därigenom stärka beredskapen inför framtida kriser.