Regional krishantering. Höga flöden i Vänern - Göta Älv

Författare:

  • Norberg Johan
  • Carlbom Olle
  • Dérans Douglas
  • Svensson Bo R

Publiceringsdatum: 2004-01-01

Rapportnummer: FOI-R--1170--SE

Sidor: 72

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • regional krishantering
  • krisledning
  • länsstyrelse
  • vattenverksamhet
  • räddningstjänst
  • tillsynsansvar
  • områdesansvar
  • sektoransvar
  • översvämningar
  • höga flöden
  • regional civil contingenicies
  • county administrative boards
  • infrastructure in water
  • civil emergency
  • floods
  • Försvarsanalys
  • Defence Analysis

Sammanfattning

Projektets syfte är att öka kunskapen om myndigheters fredstida krisledning och krishanteringsförmåga på regional nivå. Arbetet har utgått från hur man på regional nivå hanterade översvämningar i Vänern - Göta Älv åren 2000-01. Situationen hanterades då inom samhällets befintliga ramar. För att undersöka länsstyrelsers och kraftbolags hantering av en svårare situation och för att belysa samhällets krishanteringssystem skapades ett scenario i vilket läget 2000-01 förvärrades genom fortsatt rikligt regn. Åtgärder med anledning av scenariot diskuterades med berörda. Möjligheterna atrt påverka vattenmassorna bedömdes som små. Detta ökade betydelsen av tydliga ekonomiska och juridiska förutsättningar för effektivt fungerande regional krishantering. De generella formuleringarna i författningarna om samhällets krishanteringssystem försvårar ansvarsutkrävande. Samhällets krishanteringsförmåga behöver dock inte påverkas eftersom berörda myndigheter har god grundförmåga samt är pragmatiska och flexibla. Oklart ekonomiskt ansvar medför dock tveksamhet att göra insatser i rätt tid. Ett förtydligande av de allmänna formuleringarna i samhällets krishanteringssystem skulle kunna förbättra vägledningsvärdet samt bidra till att öka aktörernas förmåga. Flexibel finansiering för åtgärder i allt från normalt tillstånd till pågående krishantering skulle underlätta beslutsfattande. Länsstyrelsers personal måste ha förmåga att samordna aktörer i krishanteringens alla faser. Följderna av ökad EU-samordning för krishantering i Sverige bör studeras vidare.