Krisberedskapsmyndigheten och Europeiska Unionen. En analys av hur KBM skulle kunna delta i EU-arbetet

EU har efter de senaste årens terroristattentat på allvar börjat arbeta med krisberedskapsfrågor. Krisberedskapsmyndigheten (KBM), den centrala aktören i det svenska krisberedskapssystemet, har emellertid en begränsad roll i EU-arbetet idag. Syftet med denna rapport är att analysera hur KBM:s deltagande i EU-arbetet skulle kunna utvecklas. Analysen inleds med att politikområden inom EU-samarbetet som är relevanta för KBM väljs ut. Detta görs genom att KBM:s nationella verksamhet läggs som ett "raster" på EU:s politikområden. Därefter kartläggs de utvalda politikområdenas processer mer i detalj. Det gäller både aktiviteter i Bryssel och relaterade aktiviteter i Sverige som instruktionsskrivning. Slutligen bedöms i vilken mån KBM bör delta i dessa processer. Bedömningen utgår från att KBM:s deltagande ska utgöra ett mervärde för KBM själva, regeringen eller för EU. Rapporten kommer fram till att det finns ett antal områden där ett deltagande från KBM:s sida är befogat. Det gäller sektorsövergripande processer för krisberedskap men även vissa sektorsspecifika aktiviteter där KBM har ett särskilt nationellt ansvar. Det är också viktigt för KBM att känna till viss EU-verksamhet, som annars främst berör samverkansmyndigheterna, för att kunna utgöra ett stöd till dessa.