Strömmar av vatten och politik - en studie om policyprocesser och anpassning

Kännetecknande för framgångsrika samhällen är god anpassningsförmåga såväl till sociala förändringar som till naturens variationer, exempelvis klimatförändringar. Klimatförändringar är komplexa, dynamiska, icke-linjära processer med stor osäkerhet kring tidsperspektiv, risker och konsekvenser. Samhällets sårbarhet påverkas av klimatförändringar och en kombination av fakforer som geografisk sårbarhet, en tätbefolkad och tätbebyggd kustzon, bristande dagvattenbehandling, hårdgjorda ytor, saltvatteninträngning och högt grundvattenuttag. Osäkra förhållanden skapar därmed ett ökat tryck på samhället att agera i förebyggande syfte. Allfler aktörer involveras nu i uppgiften att anpassa samhälet till förväntade effekter av klimatförändringarna. Trots detta, tar en minoritet av Sveriges kommuner hänsyn till klimatförändringar vid sin fysiska planering. På många håll byggs det i områden som redan är kända som sårbara för klimatförändringar. Vissa geografiska områden karakteriseras av problematik som förstärker effekterna av klimatförändringarna. Skånekusten är ett av dessa områden, där människor under alla tider fått anpassa sig till kusterosion, återkommande högvatten, låglänta områden och landsänkning. I denna studie undersöks samhällets anpassningskapacitet. Studien bygger på en jämförande fallstudie av två olika policyprocesser i klimatanpassning, i kustkommunerna Vellinge och Lomma i sydvästra delen av Skåne. I studien undersöks underliggande faktorer som kan förklara drivkrafter bakom förebyggande åtgärder i kommuner, dvs. aktiviteter som stärker kommuner att möta klimatförändringar och effekter av dessa. Det teoretiska ramverket består av tre teoretiska ansatser för policyförändringar i socialekologiska system och klimatanpassning, ett aktörscentrerat strukturellt perspektiv, ett systemorienterat och ett processorienterat perspektiv. Studiens resultat bygger på 14 intervjuer med centrala politiker, tjänstemän och intressenter från lokalsamhället. Studien bygger även på rapporter, en medborgarundersökning från SCB, tidningsartiklar, kommunala handlingar, hemsidor och litteratur. Resultatet visar att Vellinge kommun var åratal före Lomma kommun med att implementera strategier för anpassning. Startskottet för policyförändringen var uppmärksammandet av sårbarheten i det ekologiska systemet, något som fick negativa effekter i det sociala systemet. Händelsen ledde tillen intensiv debatt, dvs. ett politiskt skeende och ett möjlighetsfönster (windowa of opportunity) som öppnades (policy window). Drivkrafter i policyprocessen och policyförändringen var centrala aktörer och bakomliggande nätvrk med tillgång till kunskap om det ekologiska systemet. Resultatet tyder på att kunskap och förståelse för ekologiska system är väsentligt för att åstadkomma policyförändringar gällande klimatanpassning.Fördjupad kunskap kräver forskning, men forskning i sig är inte tillräckligt. Det avgörande är att kunskapen överförs till beslutsfattarna. Kunskapen behöver också nå fram till myndighetspersoner och allmänhet. Det betyder att förståelse för ekologiska system är nödvändigt vid planeringen av ett samhälle som ska kunna möta ett klimat i förändring och de osäkerheter som förknippas med detta.