Baltisk säkerhet: handlingsfrihet och försvarbarhet
Publiceringsdatum: 2010-09-24
Rapportnummer: FOI-R--3018--SE
Sidor: 118
Skriven på: Svenska
Nyckelord:
- baltisk säkerhet
- handlingsfrihet
- försvarbarhet
- ekonomisk sårbarhet
- militärstrategi
- säkerhetspolitiska mål
- säkerhetspolitisk samverkan
- NATO
- EU
- Baltikum
- Norden
- Ryssland
Sammanfattning
I denna rapport granskas de baltiska ländernas säkerhetssituation, handlingsutrymme och försvarsbarhet. Med utgångspunkt i ett antal bestämmande faktorer och pågående eller förväntade förändringar analyseras hur situationen kan komma att påverkas. Rapporten diskuterar vad som krävs för att de baltiska ländernas säkerhetspolitiska handlingsfrihetskall kunna vidmakthållas, deras ekonomiska självständighet kunna hävas och länderna militärt kunna försvaras. I rapportens olika avsnitt behandlas förändringarna i den nordeuropeiska säkerhetspolitiska miljön, de baltiska ländernas säkerhetspolitiska intressen och mål så som de deklarerar dem, militärstrategiska förhållanden som berör Baltikum samt ländernas ekonomiska sårbarhet visavi Ryssland. Ett avslutande avsnitt innehåller en summering samt en diskussion om ländernas säkerhetspolitiska utsikter och det ansvar som vilar på deras grannar och på de euroatlantiska institutionerna. I rapporten konstateras att den risk de baltiska länderna främst löper är att deras säkerhetspolitiska handlingsfrihet påverkas av ryska politiska påtryckningar och intrång i den ekonomiska sfären, även om några direkta miltära hot inte riktas mot dem. Men en eventuell prioritering från NATO.s sida av säkerhetsfrågorna i Barents- och Arktisområdena före Östersjöområdet - liksom en försvagning av NATO eller den transatlantiska länken - skulle påverka den militära säkerheten i Östeersjöområdet. NATO:s trovärdighet förutsätter att man längsiktigt behåller förmågan att bryta en eventuell eskalering i en krissituation i detta område. EU:s position visavi Ryssland skulle kunna försvagas till följd av delade meningar mellan unionens medlemsländer, med återverkningar också för de baltiska länderna. Ett otillräckligt stöd från NATO, USA och EU skulle innebära att större krav ställs på Sverige och Finland för att tillgodose säkerheten i Östersjöområdet, inklusive de baltiska länderna. Att undanröja risken för att de baltiska länderna utsätts för påtryckningar syftande till att successivt förvandla dem till en ryskinfluerad gråzon är en viktig uppgift för de euroatlantiska institutionerna och berörda länder (inte minst de baltiska själva) i samverkan. Det kan ske genom att, samtidigt som Ryssland erbjuds samarbete inom utvalda områden, priset höjs för ryska politiska och militära påtryckningar och ekonomiska intrång riktade mot de baltiska länderna.