Konsekvenser av värmeböljan i juli 2010

Författare:

  • Annika Carlsson-Kanyama
  • Karin Mossberg Sonnek
  • David Harriman

Publiceringsdatum: 2011-01-11

Rapportnummer: FOI-R--3150--SE

Sidor: 42

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Värmebölja
  • effekter
  • mediainventering
  • klimatförändring
  • anpassning.

Sammanfattning

I och med klimatförändringen kommer värmeböljorna att bli vanligare och längre och därför behöver samhället förbereda sig på att hantera dem. I denna rapport gör vi en litteraturgenomgång av vad som skrivits om effekterna av värmeböljor i Sverige. Vi gör även en inventering av vad lokalpressen i Skåne och Mälardalen skrev om effekterna av den värmebölja som inträffade i juli 2010. I rapporten definierar vi en värmebölja som medeldygnstemperatur över 22-23 grader under minst två dygn. Enligt den definitionen hade nästan samtliga orter i Skåne och Mälardalen en värmebölja i juli 2010. Definitionen är framtagen av Statens folkhälsoinstitut och bygger på att dödligheten i Sverige ökar kraftigt vid denna temperaturgräns. Litteraturgenomgången visar att kunskapen om hur en värmebölja påverkar det svenska samhället är relativt liten och att det framför allt är sedan år 2007 som ämnet studerats, då i ljuset av klimatförändringen. Inventeringen av lokalpress visar att värmen påverkar verksamheten i flera olika samhällsviktiga sektorer såsom vård och omsorg, transporter, livsmedel, kommunalteknisk försörjning samt inre skydd och säkerhet. Exempel på effekter är fler uttorkade patienter på sjukhus och vårdcentraler, brukare på äldreboenden som mår dåligt, trött personal, besvärliga flygfän och parasiter, solkurvor på räls, överhettade bussar med trötta chaufförer, brist på vatten inom jordbruket, kor som inte mjölkar lika mycket som vanligt, livsmedel som inte håller måttet, bränder, stölder och brist på dricksvatten. Men även positiva effekter noteras för vissa aktörer t.ex. fläktförsäljare, kajakuthyrare och glassförsäljare. Avslutningsvis pekar vi ut en rad nya studieområden, såsom vad olika verksamhetsutövare lärt sig av värmeböljan 2010, hur en kostnadsnyttoanalys skulle kunna användas för att se över relevansen i de nu gällande råden om värme i bostäder och lokaler, i vilken mån olika delar av näringslivet kan komma att dra fördel av värmeböljor samt hur värme kan vara ett säkerhetsproblem.