Framtida havsnivåhöjning i kommunal planering

Ett varmare klimat innebär stigande havsnivåer. Samhället behöver förbereda sig på att hantera dessa, trots de osäkerheter som råder kring hur snabb och omfattande havsnivåhöjningen kommer att bli. I denna rapport kartlägger vi hur 33 kustkommuner i södra Sverige hanterar höjda havsnivåer i sin planering och vilka uppskattningar av framtida havsnivåer de utgår ifrån. Vi analyserar också svaren i ett antal intervjuer med handläggare ansvariga för havsnivåplanering vid kommuner, länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och ett konsultbolag. Den största osäkerheten i projektionerna av framtida havsnivåer är hur inlandsisarna på Grönland och Antarktis kommer att reagera på klimatförändringarna. Dessa har reagerat snabbare än vad man tidigare trodde. Under senare tid har allt högre värden angetts i flera artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Här uppskattar man höjningen av havsnivån fram till år 2100 till 1-2 meter för de högsta utsläppsscenarierna. Havet kommer också fortsätta att stiga under många århundraden, även om utsläppen av växthusgaser upphör helt. Den lokala havsnivåhöjningen varierar från det globala medelvärdet och påverkas av flera olika faktorer. Kartläggningen av kommunala planeringsdokument visar att det finns stora brister i dagens planering för en framtida havsnivåhöjning. Nära en tredjedel av de studerade kommunerna saknar helt uppskattningar av framtida havsnivåer i sin planering. Av de kommuner som uppskattar kommande havsnivåer saknar sex av tio tydliga källor till sina uppskattningar. SMHI är den dominerande källan till kommunernas uppskattningar av framtida havsnivåer. Spridningen är dock stor mellan olika kommuners uppskattningar, vilket pekar på den osäkerhet som råder om vilken uppskattning av framtida havsnivåhöjning som är rimlig att förhålla sig till. De senaste åren kan en trend skönjas att kommuner utgår från SMHI:s uppskattning om "runt en meters" havsnivåhöjning fram till år 2100. De flesta kustkommunerna i södra Sverige planerar inte för havsnivåhöjning över en meter på hundra års sikt, trots att det finns vetenskapliga studier som tyder på högre nivåer. Idag saknas planering för stigande havsnivåer bortom år 2100. Främst SMHI, Länsstyrelsen i Skåne län och Helsingborgs kommun lyfter fram betydelsen av planering på längre än hundra års sikt. Mycket få kommuner planerar för ett längre tidsperspektiv och detta pekar på att samhällets långsiktiga planering för havsnivåhöjning behöver förbättras. Vår studie tydliggör en brist på beredskap för en mer omfattande havsnivåhöjning än de uppskattningar som dominerar inom planeringen i nuläget. Även om flera intervjuade efterfrågar planering även för värstascenarier, är det enbart MSB som tar med det i sitt arbete med stigande havsnivåer, enligt EU:s översvämningsdirektiv. Studien visar också att kommuner och länsstyrelser i södra Sverige efterfrågar en ökad tydlighet från statligt håll. Förutom konkret stöd i form av planeringsunderlag vill man även ha tydliga statliga riktlinjer för planeringen för stigande havsnivåer. Studien pekar därmed på behovet av en statlig strategi för havsnivåplaneringen i Sverige.