Iran after the nuclear deal - A struggle between change and status quo

I och med att det nukleära avtalet mellan Iran och P5+1 undertecknades sommaren 2015 väcktes i vissa läger förhoppningen om att avtalet ska leda till att Iran utvecklas i en mer moderat riktning. Det underliggande resonemanget är att den förbättrade iranska ekonomin som eventuellt följer kan gynna ett närmande mellan Iran och det internationella samfundet. Den här tolkningen läser troligen in mer i avtalet och sanktionslättnaderna än vad som är skäligt. Det är inte sannolikt att det nukleära avtalet blir en avgörande faktor i frågan om i vilken riktning Irans politiska system kommer att utvecklas. Det är inte heller särskilt sannolikt att avtalet får en avgörande påverkan på den iranska utrikespolitiken i ett kortare perspektiv. Den iranska politiska eliten har sedan revolutionen 1979 varit låst i en politisk maktkamp mellan reformvänliga och konservativa. De har varierande syn på Irans ekonomiska modell, vilken inställning Iran ska ha till omvärlden, och vilken den islamiska republikens källa till legitimitet egentligen är. Viktiga frågor som alla påverkar den iranska politiken gentemot omvärlden. Irans utveckling är i slutändan en fråga om vem som har makten, och i Iran är maktutövandet mycket komplext. Den politiska maktkampen och vilken del av eliten som för tillfället håller i ledarstaven avgör om Iran utvecklas i en mer moderat eller mer konservativ riktning. Syftet med denna rapport är att beskriva de olika inrikespolitiska fraktionerna i Iran och analysera hur maktkampen dem emellan har påverkat Irans politik sedan 1989 och framåt.