Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet - en strategisk faktors regionala betydelse

Den internationella utvecklingen leder till att flera aktörer ser en större säkerhetspolitisk osäkerhet, inte minst i Europa. Det påverkar även kärnvapendimensionen. Den strategiska kärnvapenbalansen stormakterna emellan förändras långsamt. Det finns osäkerheter om hur till exempel missilförsvar och rustningskontrollregimer påverkar den strategiska nivån. Samtidigt vidtar ett antal aktörer åtgärder för att diversifiera sina arsenaler och öka förmågan hos en rad "sub-strategiska" system. Det är vapen med kort till medellång räckvidd som är ämnade att både kunna användas politiskt och påverka operativa överväganden under pågående krig. I Europa är det Ryssland som driver utvecklingen genom att ge en mer framträdande roll åt dessa vapen. För den ryska försvarsmakten är sub-strategiska kärnvapen också ett sätt att kompensera för luckor i den konventionella förmågan. Denna rapport analyserar implikationerna av att sub-strategiska kärnvapen åter får ökad betydelse i Europa. En huvudfråga är hur den militäroperativa nivån påverkas även om kärnvapen inte skulle komma att användas. Syftet är att bättre förstå hur en ny kärnvapenera påverkar Sveriges försvar och säkerhet idag och i framtiden. Kunskap om hur kärnvapen och doktriner för användning utvecklas kommer att utgöra en central del i den fortsatta utvecklingen av Sveriges försvarsförmåga.