Bioteknik är ett viktigt teknikområde som utvecklas snabbt. Enligt Nato och Europeiska kommissionen har bioteknik stor betydelse för både samhälle och försvar. Det omfattar genmodifiering, syntetisk biologi, vaccinutveckling och andra tekniker med både civila och militära tillämpningar, men medför också risker som okontrollerad spridning av teknologin. Denna kartläggning av den svenska bioteknikbranschen visar att bioteknik kan stärka både det militära försvaret och den civila beredskapen, exempelvis genom bioanalys, vaccinutveckling och förbättrad hälsovård, men att utvecklingen främst drivs av kommersiella intressen. Den svenska bioteknikbranschen är fragmenterad, med få stora aktörer och många små företag, koncentrerade till regioner med stark akademisk forskning. Bristen på tillväxtkapital och begränsad tillgång till riskkapital gör att många företag köps upp eller flyttar utomlands. Branschen brottas också med otydliga myndighetskrav, sårbara försörjningskedjor och starkt utlandsberoende, särskilt inom vaccinproduktion. För att stärka branschen behövs ökad tillgång till kapital, bättre samordning, minskad sårbarhet i försörjningskedjor och en mer aktiv svensk närvaro på EU-nivå. Sverige behöver också attrahera kvalificerad personal och koncentrera ansvaret för bioteknikfrågor, som idag är utspritt bland många aktörer. Flera av de mönster som kartläggs, från Pharmacias uppstyckning till dagens kapitalflöden, visar hur tidigare beslut fortsatt formar kartan för nuvarande aktörer.