Det europeiska säkerhetsläget har försämrats sedan 2014, särskilt efter Rysslands fullskaliga angrepp mot Ukraina 2022. Sveriges anslutning till Nato 2024 och planerade upptrappning av försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP till 2030 innebär en accelererad förmågeuppbyggnad som ställer höga krav på anskaffning och vidmakthållande. Parallellt driver elektrifiering, grön omställning och digitalisering en ökad global konkurrens om kritiska insatsvaror. Sällsynta jordartsmetaller (REE) utgör sådana kritiska insatsvaror, med betydande marknadskoncentration till Kina i både gruvproduktion och särskilt förädling. EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA) och Natos lista från 2024 över tolv försvarskritiska råvaror understryker att råvaruförsörjning i ökande grad är en försörjnings- och säkerhetsfråga. Föreliggande studie analyserar (1) vilken effekt en utbudsstörning av sällsynta jordartsmetaller har på Sveriges bruttonationalprodukt och inflation, samt (2) vilka militära materielsystem som är mest sårbara för en utbudsstörning av sällsynta jordartsmetaller. Resultaten visar en tydlig tudelning: den kvantitativa analysen indikerar ingen statistiskt säkerställd makroekonomisk effekt under den analyserade perioden, medan den kvalitativa analysen påvisar en mikrostrategisk sårbarhet, särskilt inom luftdomänen. Avsaknaden av makroekonomiska effekter kan förklaras av små importvolymer i relation till ekonomin samt anpassningsmekanismer såsom lagerhållning och substitution, men detta utesluter inte risk vid mer extrema och längre, selektiva eller avsiktligt utformade störningar. En viktig slutsats är att åtgärder bör utgå från försvarsförmåga, inte från makroekonomisk stabilitet. Mot denna bakgrund rekommenderas:  Strategisk prioritering av neodym genom en fördjupad analys.  Breddning av råvaruanalysen till en Nato-baserad portfölj.  En EU- och Nato-integrerad försörjningsstrategi för försvarssektorn.