Värnplikten förknippas ofta med föreställningar om att den inte bara stärker försvaret, utan också fostrar goda samhällsmedborgare och skapar gemenskap över klassgränser. Men vad säger forskningen? Vilka vetenskapliga belägg finns det för att värnpliktstjänstgöring påverkar unga människors sociala attityder och beteenden på längre sikt? Denna rapport svarar på denna fråga genom en systematisk genomgång av nordiska studier. Litteraturgenomgången visar att det vetenskapliga stödet för vanliga föreställningar om värnpliktens sociala fördelar är svagt. Forskningen indikerar visserligen att värnplikt kan leda till en minskad risk för missbruk senare i livet. Däremot finns inga tydliga orsakssamband på områden som ofta lyfts fram som centrala: samhällsengagemang, prosociala attityder, och brottslighet. Istället för att främja social integration och fostran tycks dagens selektiva värnpliktssystem snarare kännetecknas av frånvaron av tydliga effekter i detta avseende. Givet det rådande kunskapsläget bör värnplikt därför inte motiveras utifrån förväntningar om breda sociala effekter. Samtidigt finns viktiga kunskapsluckor. Forskningen har främst fokuserat på unga män, medan vi vet lite om effekter för kvinnor eller om hur könsneutral värnplikt påverkar synen på könsroller och jämställdhet. Även frågor om social sammanhållning och tillit i ett alltmer etniskt och kulturellt heterogent samhälle är i stor utsträckning outforskade.