Sensorutvärdering från försök i Vidsel 2002 med Eagle 1 och CARABAS-II

Under vecka 23 i juni 2002 genomförde FMV och FOI ett försök vid RFN Vidsel för att jämföra prestanda hos olika flygburna markspaningssensorer. I försöket ingick både radar- och optiksensorer på UAV (Eagle 1) och FMV:s provflygplan TP86. På Eagle fanns en mikrovågsradar (Ku-band) med SAR och GMTI för att upptäcka stillastående respektive rörliga mål i öppen terräng. Dessutom fanns en EO/IR-sensor på gyrostabiliserad gimbal. På TP86 fanns CARABAS-I I (VHF-band SAR) för att upptäcka mål dolda under vegetationsmaskering och i öppen terräng. I försöket utnyttjades 25 terrängfordon av tre storlekar i olika konfigurationer. Rapporten inkluderar utvärdering av sensorerna för tre olika fall: stillastående fordon i öppen terräng, stillastående fordon under vegetationsmaskering, och rörliga fordon. Analysen har huvudsakligen fokuserat på radarsensorerna eftersom molnigheten i de flesta fall var sådan att EO/IR-sensorerna inte kunde utnyttjas. Analys av SAR-bilderna från Eagle visade att fyra olika upplösningsmoder användes: 3, 1, 0.5, och 0.25 m. Upptäckt av fordon i öppen terräng krävde 1 m upplösning, eller bättre, medan den finaste upplösningen på 0.25 m medgav viss måligenkänning. Inga fordon under vegetationsmaskering upptäcktes av Eagle SAR, medan CARABAS-II SAR upptäckte de allra flesta. CARABAS-II upptäcker mål med en upplösning på 2.5 m vilket innebär att den har unik förmåga att kombinera tillförlitlig målupptäckt med stor yttäckningsförmåga. En utvärdering av GMTI-moden på Eagle har också gjorts men är tyvärr ofullständig p.g.a. problem med datatillgänglighet och tidssynkroniseringen mellan sensor och rörligt målspel. Avslutningsvis diskuteras sensorval för framtidens markspaningsuppgift.