En studie om urvalsmetoder till tjänsten stridsbåtförare i amfibiekåren

Det finns i dagsläget ett behov att innan påbörjad tjänst mäta de egenskaper som krävs för att bli en lämplig stridsbåtförare. Avsikten är att undvika onödiga bortfall under utbildningen vilket spar både resurser samt ökar säkerheten på stridsbåtsutbildningen. Studiens syfte var att validera det prov som idag används för att gallra ut värnpliktiga som bäst lämpar sig för tjänsten stridsbåtförare samt att utveckla nya bättre test för att mäta de egenskaper som krävs för att bli en bra stridsbåtförare. Studien började med en kognitiv uppgiftsanalys för att elicitera de mest centrala egenskaper och förmågor som krävs för att bli en bra stridsbåtförare med hjälp av observationer av värnpliktiga stridsbåtförare samt intervjuer av instruktörer på stridsbåtsutbildningen. Sedan konstruerades ett testbatteri för att mäta dessa egenskaper hos de värnpliktiga båtförarna. Testbatteriet mätte spatialt och verbalt arbetsminne, problemlösningsförmåga, riskbenägenhet och social förmåga. Studien visade att det prov som idag används (simultankapacitetsprovet) inte predicerar de egenskaper som instruktörerna anser vara viktiga för att bli en bra stridsbåtförare. Studien visade att det verbala arbetsminnestestet var det test med bäst prediktionsförmåga.