Från hemvävd till invävd krisberedskap. Möjligheter och utmaningar vid en europeiserad svensk krisberedskap

Sedan Sverige blev medlem i EU för drygt ett decennium sedan pågår en fortlöpande europeisering av svensk politik och förvaltning. Denna europeisering skapar bland annat en mängd möjligheter och utmaningar ör Regeringskansliet och myndigheterna inom de politikområden som berörs av de europeiska samarbetet. I denna studie belyses de möjligheter och utmaningar som Rewgeringskansliet (med fokus på Försvarsdepartementet) och ett antal myndigheter inom det svenska krishanteringssystemet stpr inför i skenet av ett framväxande europeiskt civilt krisberedskaps- och krishanteringssamarbete. Möjligheter i form av mervärden för svensk krisberedskap utgörs bland annat av tillgång på värdefull ny kunskap inom krisberedskapsområdet genom ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra medlemsstater. Ett annat mervärde är olika former av resursförstärkningar från EU-nivån. Utmaningar eller problem för Sveriges deltagande i EU krisberedskapsarbete utgörs bland annat av brister i den strategiska dialogen mellan Regeringskansliet och myndigheterna när det gäller hur myndigheterna skall inrikta sin verksamhet i det europeiska krisberedskapssamarbetet. Ett annat problem är att tempot i EU:s policyprocess många gånger inte tillåter handläggare i Regeringskansliet och på myndigheterna att göra djupare strategiska analyser när svenska ståndpunkter skall formuleras i EU:s krisberedskapsarbete.