Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt. Underlag för utvecklingen av verktyg för klimatanpassning

Denna rapport behandlar två frågeställningar: Hur har de faktiska utsläppen av växthusgaser förändrats över tid jämfört med tidigare antaganden och hur kan Sveriges klimat komma att se ut på kort och medellång sikt? Innehållet i rapporten ska användas som underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla verktyg för klimatanpassning som kan användas framför allt inom Sverige. I den första delen av rapporten görs en genomgång över hur de faktiska utsläppen av koldioxid har utvecklats under senare år. Det har nu gått åtta år sedan IPCC:s utsläppsscenarier (SRES) publicerades och det finns därför goda skäl att jämföra dessa utsläppsnivåer med experimentella data från observationer under senare år. De mätningar som gjorts visar att utsläppen av fossil koldioxid fram till i dag överstiger medlet för samtliga SRES-familjer. Detta innebär bland annat att utsläppen idag ligger påtagligt över de nivåer som antogs i de klimatscenarier som beaktas i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Det är svårt att hitta experimentellt stöd för att ökningstakten skall avta. Vidare finns studier som pekar på att de ökade utsläppen inte bara kan hänföras till en ökad folkmängd och ett ökat välstånd (BNP/capita). En annan aspekt är att koldioxideffektiviteten, mätt som mängd koldioxid per enhet producerat värde, har börjat avta sedan år 2000. Detta går stick i stäv med de antaganden som görs i SRES där samtliga utsläppsscenarier antar att koldioxideffektiviteten ska fortsätta att öka. En slutsats i rapporten är därför att klimatanpassningsarbetet i Sverige i större utsträckning än hittills måste beakta konsekvenserna sv utsläppsnivåer som ligger i linje med eller över de högsta SRES-nivåerna. Rapportens andra del handlar om Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt. Den socioekonomiska utvecklingen tillsammans med det framtida klimatet påverkar vilka beslut om anpassning som ska fattas. Inom klimatforskningen ligger generellt tyngspunkten på scenarier med ett relativt långt tidsperspektiv (100 år och längre). För arbetet med att begränsa utsläppen av växthusgaser är det ofta nödvändigt med ett långt tidsperspektiv. För anpassningsarbete är det dock mer intressant att studera klimatet på kortare sikt. Idag finns ett glapp mellan klimatforskningens inriktning och de behov som uppstår när samhället ska anpassas till ett förändrat klimat. I rapporten argumenterar vi för att samhällets behov av anpassning till ett förändrat klimat ökar efterfrågan på klimatscenarier mellan ett kortare tidsperspektiv. I rapporten återges och jämförs olika skattningar av Sveriges framtida klimat för tidsperspektiven 2030 respektive 2060. Det konstateras att osäkerheten i det kortare perspektivet vad gäller de forcerade klimatförändringarna är relativt liten, varför fokus då bör ligga på att hantera de socioekonomiska osäkerheterna. För det längre tidsperspektivet (2060) ökar dock osäkerheterna om hur klimatet kan utvecklas varför ett större spann av framtida klimatscenarier bör beaktas. Som ett resultat av detta resonemang presenteras endast ett klimatscenario för 2030 medan klimatet 2060 beskrivs med tre olika klimatscenarier.