Transnistrien: En ekonomisk och säkerhetspolitisk analys

Transnistriens ekonomi är liten och dess befolkningfattig i BNP/capita -termer räknat. Ekonomins huvudsakliga aktiviteter är baserade på ett litet antal stora företag som till största del ärvts från sovjettiden. Regionens totala ekonomi är ungefär en tredjedel av vad den var 1990, detta trots en kraftig ekonomisk tillväxt under det senaste decenniet. Under denna period har Transnistrien fortsatt att ackumulera en mycket stor utlandsskuld, i storleksordningen 200-300 procent av BNP (till största del en statsskuld i form av uteblivna betalningar till Gazprom), samtidigt som man sålt de flesta statliga tillgångar. Handels- och bytesbalansunderskotten är kroniskt stora och detta beror inte på att regionen attraherar stora utländska direktinvesteringar. Sammantaget betyder detta att utgångsläget är mycket dåligt för att klara av en kris som den pågående globala recessionen. Helhetsbedömningen är att Transnistrien inte skulle klara av dagens situationutan hjälp utifrån. Denna hjälp kommer till största del nu liksom den gjort sedan början av 1990-talet från Ryssland. Ryska ekonomiska och politiska intressen är idag de i särklass viktigaste i Transnistrien och en lösning av konflikten med Moldavien som inte involverar Ryssland är otänkbar. Även om Ryssland idag gynnas av status quo kan inte på sikt uteslutas att Ryssland skulle släppa taget om Transnistrien och öppna för en återförening med Moldavien förutsatt att dess inflytande över Moldavien inte äventyras.