Comparing energy use by gender, age and income in some European countries

Skillnader i hushållens totala energianvändning i olika länder har framförallt förklarats av skillnader i inkomst/utgiftsnivå. Studier av kvinnors och mäns konsumtion har dock visat att män äter mer kött än kvinnor och de kör längre sträckor, än kvinnor något som borde leda till en högre total energianvändning för män än för kvinnor. I den här studien har vi analyserat den totala energianvändningen för mäns och kvinnor konsumtionsmönster i fyra Europeiska länder (Grekland, Norge, Tyskland och Sverige) genom att studera singelhushåll. Vi fann signifikanta skillnader i total energianvändning i två länder, Grekland och Sverige. Boende, mat och transport stod för 61-76% av den totala energianvändningen i de fyra länderna, oberoende av kön. De största skillnaderna mellan kvinnor och män fanns inom transporter och utemåltider, tobak och alkohol där männen använde mycket mer energi än kvinnorna i alla de undersökta länderna. Män gjorde av med 70-80% mer energi än kvinnor på transporter i Tyskland och Norge, med 100% mer i Sverige och med 350% mer i Grekland. Skillnaderna kunde framförallt förklaras av att män spenderar mer på sin bilanvändning, vilket inkluderar bränsle, reparationer och reservdelar. När det gäller varor som medicin, textilier, möbler och mat så använder kvinnor mer energi än män, men skillnaderna var inte särskilt stora. Vi räknade också ut den totala energianvändningen för singelhushåll med och utan barn samt för singelhushåll med olika inkomst och ålder i Sverige och Tyskland. Singelhushåll med barn gör av med mer energi än singelhushåll utan barn. Skillnaderna mellan svenska singelmän och kvinnor blev mindre då de hade barn medan den blev större när singlar i Tyskland var i samma situation. En jämförelse av energianvändningen för olika åldersgrupper visade att unga singlar (födda efter 1979) använde minst energi (bara hälften av den genomsnittliga singelmannen eller kvinnan) och att andelen energi för bostaden ökar med åldern. Energianvändningsnivån ökade också linjärt med utgiftsnivån medan energiintensiteten i olika inkomstgrupper var densamma. En uppskattning av koldioxidutsläppen från svenska singelhushåll visade på utsläppsnivåer för singelmän på 10 700 kg/år medan singelkvinnor orsakade utsläpp på 8 500 kg/år. Mat, transporter och boende stod för omkring 75 % av de totala utsläppen och koldioxidintensiteten ökade med inkomst. Trots en del tillkortakommanden med de energiintensiteter vi använt för beräkningarna tror vi ändå att resultaten är robusta. Fler beräkningar krävs för att avgöra om mönstret med högre manlig energianvändning än kvinnlig går igen i fler länder. Fler studier krävs också för att kunna kvantifiera storleken på genuskomponenten i hushållens energianvändningen. Befintliga data i nationella utgiftsundersökningar kan användas för att undersöka hur pass mycket kön som bakgrundsvariabel kan förklara jämfört med andra variabler såsom ålder, utbildning och boendeort. Våra resultat är relevanta för EU som vill inkludera genusaspekter i alla sina verksamheter och som vill minska energianvändningen och koldioxidutsläppen.