Integrera genus i klimatanpassningen! Vägledning och råd för det kommunala klimatarbetet

Mycket tyder på att klimatförändringarna kommer att få särskilt allvarliga konsekvenser för kvinnor. Flera olika faktorer bidrar till att göra kvinnor och flickor särskilt sårbara för klimatförändringarnas negativa effekter: brist på politisk och ekonomisk makt, små ekonomiska tillgångar, sämre arbetsmarknadsmässiga förutsättningar, etablerade könsroller och i viss utsträckning biologiska skillnader. Många svenska kommuner arbetar i dag aktivt med klimatanpassning. Kommunernas anpassningsarbete kommer att minska sårbarheten för klimatförändringarnas negativa effekter. Samtidigt finns en risk att vissa av åtgärderna motverkar kommunernas jämställdhetspolitiska mål. För att undvika sådana målkonflikter krävs ett genusintegrerat förhållningssätt. Varje steg i den kommunala klimatanpassningsprocessen måste genomsyras av ett genustänkande - från det att hot, sårbarheter och möjligheter identifieras till det att anpassningsalternativ identifieras, värderas, implementeras och följs upp. Den här rapporten beskriver hur genus kan föras in i det lokala klimatanpassningsarbetet. Syftet är att ge kommuner ökad kännedom om hur klimatförändringarna påverkar kvinnor respektive män, och att ringa in en uppsättning metoder och verktyg som kan användas för att göra det kommunala klimatarbetet mer genusintegrerat. Författarna vill tacka Karin Mossberg Sonnek och Annika Carlsson-Kanyama för värdefulla synpunkter på tidigare rapportutkast. Ansvaret för eventuella felaktigheter i rapporten tillkommer dock författarna.