Metadata för 3D-Informatik

Författare:

  • Gustav Tolt
  • Jonas Hermelin
  • Peter Follo
  • Håkan Larsson
  • Hans-Åke Olsson

Publiceringsdatum: 2013-02-14

Rapportnummer: FOI-R--3631--SE

Sidor: 56

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Metadata för 3D-produkter
  • höjddata
  • sökbarhet
  • kvalitet
  • INSPIRE
  • ISO
  • 19115:2003
  • ISO 19139:2007
  • ISO 19115-2
  • ISO 19115-1
  • referensdata

Sammanfattning

Metadata - "data om data" - har till syfte att beskriva en dataresurs och är en viktig komponent för att geografiska data ska kunna få ökad spridning och acceptans. Metadata utgör grunden för katalogtjänster och hjälper användare att hitta data som passar i en viss tillämpning och att värdera data gentemot varandra. Nyttan med metadata kommer sannolikt att accentueras i takt med att utbudet av geografiska data ökar. Existerande metadatastandarder för geografiska data är uttrycksfulla men samtidigt generellt skrivna. De saknar därför t ex explicit formaliserat stöd för att beskriva utmärkande egenskaper hos 3D/höjddata, såsom att noggrannhet kan vara olika i plan respektive höjd eller att det finns flera olika typer av höjdangivelser (t ex markens höjd, den högsta höjden eller djup i en sjö). Exempel på hur sådan information kan läggas i metadata är att använda beskrivande nyckelord eller att utforma en egen profil av standarden genom att t ex utöka den med nya eller ändrade listor över beskrivande kodord. Även om det senare alternativet begränsar uttrycksmöjligheterna, eliminerar det nackdelen med det godtycke som nyckelorden medför. Det är inte minst viktigt eftersom en viss begreppsförvirring råder på höjddataområdet. Relevant kvalitetsrelaterad information i metadata är viktigt för att användare av data ska kunna bedöma hur pålitliga data är och avgöra till vad de kan användas. Detta är särskilt viktigt för nya användare med begränsade bakgrundskunskaper och ingen eller ringa erfarenhet av liknande data sedan tidigare. Kvalitetsuppgifter kan även nyttjas i (GIS-)analyser, t ex för att kombinera flera heterogena dataset till förädlade produkter. Genom att ta hänsyn till respektive datalagers kvalitet (t ex noggrannhet i plan) kan en förfinad analys göras och resultaten värderas på ett annat sätt än om kvalitetsinformation saknas. Kända osäkerheter i data kan spåras genom analysprocessen och ge användare och beslutsfattare bättre underlag. I den här rapporten exemplifieras detta genom ett scenario som går ut på att detektera möjliga helikopterlandningsplatser utifrån olika informationskällor (höjddata och flygbilder). Exemplet illustrerar det mer generella problemet med hantering av heterogena dataset. För att få svar på frågor kring vilka uppgifter som bör återfinnas i metadata, kan en strukturerad behovs- och kravanalys göras. I rapporten visas hur man utifrån systemutvecklingsmetoder kan få fram dessa uppgifter, exemplifieras med det ovan nämnda helikopterlandningsfallet.