Underlag till nationell risk- och förmågebedömning 2013. Analys av fem scenarier till den svenska nationella risk- och förmågebedömningen 2013 och två nyframtagna scenarier inför kommande år

Föreliggande rapport utgör slutrapportering i uppdraget Genomförande av Nationell risk- och förmågebedömning 2013 som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har genomfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Materialet utgör underlag till den nationella risk- och förmågebedömning som MSB tog fram och levererade till regeringen den14 mars 2014. Syftet med Nationell risk- och förmågebedömning (NRFB) är att skapa en gemensam förståelse av allvarliga risker i Sverige och det svenska samhällets förmåga att förebygga och hantera dessa risker samt att, på sikt, genom förslag till åtgärder och prioriteringar, ge underlag för inriktning av den nationella krisberedskapen för ett säkrare samhälle. Detta är andra gången som nationell risk- och förmågebedömning genomförs i Sverige. Arbetet har genomförts i enlighet med den metod som FOI och MSB utarbetade under 2011-2012, och som består av sex steg: Steg 1: Vad ska skyddas? Steg 2: Riskidentifiering Steg 3: Urval av händelser för analys Steg 4: Scenarioutveckling Steg 5: Analys Steg 6: Syntes Utgångspunkt har tagits i arbetet med Nationell riskbedömning 2012 (NRB), då flera scenarier togs fram utöver de som analyserades. Detta gör att vi direkt har kunnat börja arbeta med analysen av dessa scenarier (steg 5) och att de fyra första stegen kunde hoppas över. Rapporten innehåller således analyser av fem scenarier: Våldsamma upplopp i svenska städer, Allvarlig influensapandemi (A/H5N1), Terrorattentat i Stockholm, Kärnkraftshaveri med radioaktivt utsläpp samt en fördjupad analys av scenariot Långvarig värmebölja, samt en syntes där dessa presenteras i en riskmatris. Utöver analyserna har två nya scenarier för analys i framtiden utvecklats: Skyfall leder till översvämning och Svaveldimma. Då bedömningarna av konsekvenser för respektive scenario jämförs kan vi konstatera att det är tre scenarier som når upp till den högsta nivån som bedöms i NRFB: Kärnkraftshaveri leder till radioaktivt utsläpp, på grund av att de ekonomiska konsekvenserna blir omfattande. Allvarlig influensapandemi når också denna nivå på grund av ekonomiska konsekvenser, men framförallt är konsekvenserna stora för människors liv och hälsa. Även de politiska och sociala konsekvenserna bedöms bli mycket allvarliga för detta scenario. Scenariot Terrorattentat i Stockholm, bedöms också få mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa och ekonomin. Långvarig värmebölja och Våldsamma upplopp bedöms båda ge stora konsekvenser för människors liv och hälsa. Långvarig värmebölja når även upp till denna nivå för de ekonomiska konsekvenserna. De sammanvägda osäkerheterna kopplade till scenariernas konsekvensbedömningar varierar. Kärnkraftshaveri i Sverige med radioaktivt utsläpp är det enda scenario som sammanvägt har Hög osäkerhet. Övriga scenarier har sammanvägt Medelhög osäkerhet. I syntesen presenteras också en sannolikhetsbedömning för tre av scenarierna, där Långvarig värmebölja bedöms ha hög sannolikhet, Allvarlig influensapandemi medelhög sannolikhet och Kärnkraftshaveri mycket låg sannolikhet. Sannolikheten anger hur sannolikt det är att typhändelsen, med samma allvarlighetsgrad som beskrivs i det specifika scenariot, sker någonstans inom Sverige. Sannolikhetsbedömningen är således generell, medan konsekvensbedömningen är platsspecifik. Sannolikheten för terrorattentat respektive våldsamma upplopp har inte bedömts. Djupet och kvaliteten i årets scenarioanalyser har utvecklats betydligt jämfört med analyserna från 2012. Vi har strävat efter att återge de utmaningar och den komplexitet som olika händelser är förknippade med innan den slutgiltiga bedömningen av konsekvenser görs. Detta har gjorts för att man i förlängningen ska kunna peka på centrala förmågor och brister i förmågor som finns kopplat till de olika riskerna. Genom att systematiskt redovisa de resonemang som har legat till grund för bedömningen av konsekvenser för skyddsvärdena och dess indikatorer finns en större transparens i analyserna än tidigare. Vi rekommenderar att man främst studerar konsekvenserna på "indikatornivå", före "EU-nivå", eftersom information går förlorad i denna aggregering. Även om scenarierna och analyserna har genomförts systematiskt och på liknande sätt är det förknippat med risker att jämföra resultaten. Dels av anledningen att resultaten är beroende av de antaganden och val som görs under scenarioutvecklingen, dels att kunskapsnivån både hos experter och hos allmänhet kan skilja sig betydligt. Vissa risker drabbas vi av med jämna mellanrum på ett eller annat sätt så att vi kan uttala oss om deras konsekvenser. En del risker har vi än så länge varit helt förskonade från. Osäkerheterna i bedömningarna påverkas naturligtvis av detta.