Användartest med datorverktyg för multihypoteshantering

Hyppo är ett verktyg för multihypoteshantering som utvecklats av FOI. Rapporten beskriver metod och resultat från två användartester med syfte att studera verktygets användbarhet och nytta samt att identifiera kortsiktiga och långsiktiga utvecklingsbehov för kommande versioner. Hyppo kombinerar de två analytiska metoderna morfologisk analys och analys av konkurrerande hypoteser (ACH). Morfologisk analys används ofta för att konkretisera och analysera möjliga händelseutvecklingar för så kallade vildvuxna problem. Under den morfologiska analysen skapas en morfologisk modell som består av en matris med ett antal dimensioner och möjliga tillstånd för varje dimension. I Hyppo används denna matris (i Hyppo kallas detta för det morfologiska fältet) till att generera hypoteser för det aktuella problemet. En hypotes i Hyppo består av ett tillstånd från varje dimension. Ett enkelt exempel kan vara hypoteser relaterade till en mordutredning, där gärningsman, mordvapen och motiv identifierats som viktiga dimensioner. En konkret hypotes kan då vara "Gärningsmannen Lee Harvey Oswald med mordvapnet Colt Holster Pistol och motivet politiskt motiverad terrorism". ACH används för att systematiskt värdera hypoteser utifrån hur de stöds eller motsägs av tillgänglig information. I Hyppo används en anpassad variant av ACH där information kopplas till enskilda tillstånd i det morfologiska fältet istället för till hela hypoteser. Eftersom en matris med m dimensioner, med vardera n tillstånd, ger upphov till nm möjliga hypoteser underlättas hanteringen av stora hypotesmängder väsentligt av att värderingen sker mot enskilda tillstånd. Det första av de två användartesterna genomfördes med analytiker på FOI vid tre tillfällen där två analytiker deltog vid varje tillfälle. Det andra användartestet genomfördes med tio analytiker från Försvarsmakten som en avslutande del under en analysworkshop. Hyppo som helhet fick positiva omdömen av testdeltagarna. Deltagarna såg behov och nytta av denna typ av verktyg och tyckte att design och gränssnitt var enkelt och tilltalande. Ett av de mest centrala utvecklingsbehoven som poängterades under samtliga genomföranden var att kunna använda osäkerhetsfaktorer i analysen, till exempel genom att värdera informationens tillförlitlighet och relevans.