Effektiv materielförsörjning. Utveckla, anpassa eller köpa från hyllan?

Författare:

  • Peter Nordlund
  • Peter Bäckström
  • Per Olsson
  • Ulf Jonsson

Publiceringsdatum: 2016-05-26

Rapportnummer: FOI-R--4265--SE

Sidor: 52

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Försvarsmateriel
  • materielanskaffning
  • anskaffningsformer
  • hyllvaror
  • anpassning
  • utveckling
  • väsentliga säkerhetsintressen
  • iterativ kravanpassning

Sammanfattning

Denna rapport är resultatet av ett samarbete med FOI:s systerorganisation i Norge, Forsvarets Forskningsinstitutt (FFI). I denna del av samarbetet har olika anskaffningsformer av försvarsmateriel varit i fokus. I båda länderna har det förekommit politiska signaler om att utöka köp av på marknaden befintliga produkter, så kallade hyllvaror. För Sveriges del uttrycks i inriktningspropositioner från 2009 och 2015 att tillgängliga hyllvaror ha företräde framför egenutveckling vid anskaffning av ny försvarsmateriel. I vår genomsökning av teori och tidigare empiri kring anskaffningsformer visade det sig att det inte finns några enhetliga definitioner av eller gränsdragningarna mellan hyllvaror, anpassnings- eller utvecklingsprodukter. Vi har därför tagit fram ett eget teoretiskt ramverk som operationaliserats i en förenklad klassificeringsmetod. I vår kvantitativa breddstudie utreder vi förekomsten av olika anskaffningsformer samt skillnader mellan olika försvarsområden och mellan Sverige och Norge. Breddstudiens visar att Sjö- och Flygområdet anskaffar mer utvecklingsprodukter än Mark och Logistik. Sverige anskaffar generellt en större andel utvecklingsprodukter jämfört med Norge. För att utreda orsakerna bakom val av olika anskaffningsformer genomförde vi dessutom en kvalitativ praktikfallsstudie. Både de svenska och norska praktikfallen visar att tidspress ofta är en viktig faktor vid val av hyllvaror medan materielarv från tidigare anskaffningar och specifik kravbild ofta leder till anpassning och utveckling. Även politiska prioriteringar är bidragande till val av anpassning och utveckling. Det kan exempelvis röra sig om industripolitik, motköp eller en önskan om att delta i internationella samarbete. Slutligen för vi ett resonemang kring hur stor besparingspotential det skulle kunna finnas i att byta från anpassnings- och utvecklingsprodukter till hyllvaror. Givet att kunden är beredd att acceptera den kravanpassning detta sannolikt innebär och beslutsfattare är beredda att avstå ifrån politiska styrningar som leder till utvecklingsprojekt, så finns en potential att öka hyllvaruköp runt en miljard kronor årligen. Detta skulle enligt våra uppskattningar leda till en besparingspotential på omkring 200 miljoner kronor årligen.